Sång och musik intar kyrkan
Taizémässor och -sånger har blivit allt vanligare i våra kyrkor, men vad handlar det egentligen om?
Från och med nästa veckas onsdag kommer Pargas svenska församlings veckomässor att regelbundet kryddas av taizé-sånger. Det blir ungefär en gång i månaden som taizé-tonerna ljuder i Pargas kyrka framöver.
Det talas ofta om medlemsflykten från församlingarna och taizémässorna kan mycket väl ses som ett försök till att göra kyrkan och mässan mer lättillgänglig.
– Redan under fjolåret arrangerade vi taizémässor ungefär en gång i månaden, men nu vill vi aktivt gå ut med informationen om det här och få folk att hitta till kyrkan, säger kantor Hanna Lehtonen.
Vackra, fyrstämmiga sånger som det är lätt att stämma in i – och dessutom med kyrkokören i ryggen – skall alltså locka folk till kyrkan.
– Det råkar faktiskt så att veckomässorna infaller precis innan kyrkokörens övningar, så det passar ju bra, säger Lehtonen som leder den svenska församlingens kör.
Samtidigt påpekar hon att det alltså inte handlar om ett uppträdande av kyrkokören nästa onsdag – utan ett stöd.
Taizé är ett kloster i Frankrike som alltsedan 1960-talet lockat stora skaror av framför allt unga kristna (se faktaruta). Det sociala engagemanget har funnits med från allra första början, grundaren gömde bland annat förföljda judar i klostret under andra världskriget.
Sångerna från Taizé har spritt sig runtom i världen och fått stort genomslag. De skapar ett slags meditativ stämning över tillställningarna där de framförs.
– Det är bara att inse faktum, mässan är en rätt svår form för många att ta till sig. Däremot kan en enklare mässa vara mer tillgänglig också för sådana personer som inte är så vana med att gå till kyrkan, menar teologen Patrik Hagman som själv besökt Taizé och klostret där.
– Gemenskapen, insikten om att det här kan kristendomen också vara, svarar han på frågan om vad som gjorde största intrycket på honom i Taizé.
Det som gör sångerna så tilltalande är enligt honom det att de är så lätta att lära sig.
– Det är inget som kräver flera år av övning, utan en blandning av modernt och gammalt som den moderna människan rätt enkelt kan ta till sig. Men samtidigt skall veckomässan med taizésånger inte ställas emot högmässan som både är – och skall vara – mer avancerad, säger han.
Också kantorn och t.f. kaplanen Jari Heikkilä talar sig varma om kvällsmässan och den speciella stämning som infinner sig under kvällsmässan.
– Den hålls varje onsdag klockan 18, men taizésånger blir det ungefär en gång i månaden. Den första gången blir nästa onsdag den 30 september. Olika instrument är också välkomna, så finns det någon som eventuellt skulle vilja uppträda till exempel på flöjt eller cello är det bara att höra av sig, säger Lehtonen.
Visst är ju Väståbolands svenska församling och Länsi-Turunmaan suomalainen seurakunta två skilda församlingar, men Hagman framhåller att budskapet är det samma oberoende av språkgränsen.
Språket i sångerna är varierande. Man sjunger på både latin, engelska, tyska och svenska.
– Det här om någonting är mångkulturellt, inflikar Hagman.
Kyrkokörens verksamhet har vuxit mycket den senaste tiden, men Lehtonen efterlyser trots det flera män till kören.
– För tillfället är vi omkring 30 aktiva i kören, i alla åldrar från strax över 20-åringar till 70-åringar. Det är en generationsöverskridande kör på alla vis, säger Lehtonen.
Mikael Heinrichs
050 306 2004/mikael.heinrichs@aumedia.fi
Kommuniteten i Taizé
- Ett kristet ekumeniskt (kristet allomfattande) brödraskap i byn Taizé (uttalas te’zee), ungefär 100 km norr om Lyon i Frankrike.
- Grundades år 1940 av Roger Schütz, senare broder Roger.
- Rörelsen startade som en fristad för flyktingar oavsett deras religiösa tillhörighet.
- Består i dag av ett hundratal bröder med både katolsk och protestantisk bakgrund, från ett trettiotal olika länder.
- Tar årligen emot omkring 100 000 besökare, pilgrimsvandrare.
- Musiken spelar en viktig roll och mässor med taizémusik hålls regelbundet i många kyrkor runtom i världen.
- De första svenskspråkiga taizé-sångerna publicerades år 1983, den första finskspråkiga sången skrevs 2012.