Johanna Ringbom gestaltar en stjärna i världsklass
Teater Josefinas nyhet La Carola, lust och längtan är ett musikaliskt program om artisten Carola Standertskjöld.
Den 6 april är det premiär på en ny finlandssvensk föreställning, Teater Josefinas ”La Carola, lust och längtan”. Johanna Ringbom har sammanställt föreställningen som kommer att innehålla 18 sånger på 7 språk, samt anekdoter och minnen. Johanna Ringbom ackompanjeras av Iiro Salmi på piano.
Hur startade projektet La Carola?
– Det startade så att jag satt hemma och funderade på vad jag skulle ta itu med efter ”Efter festen”. Då sa min man Johan att ”tänk om du skulle göra nånting kring Carola?”
Och jag tände direkt. Inte för att jag på något sätt skulle ha tänkt mig att kunna stiga i så stora stövlar, aldrig drömma om att på något sätt ”jämföra mig” med henne eller så. Men idén att göra ett musikaliskt program om henne kittlade mig, samtidigt som det kändes som en stor utmaning, och utmaningar är ju lite sådana att det är som om en motor skulle börja snurra inne i en. Och har den där motorn satt igång så liksom fortsätter det bara. Man kan inte bara stänga av den. Jag kände väl att idén var tillräckligt livskraftig.
Och det att Carola som sångartist var i en klass för sig skrämde mig inte: jag utgick omedelbart från att ”det här gör jag som mig själv, Johanna, med de utgångspunkter jag har.”
Det som också inspirerade mig var att jag visste att det gjorts program om henne på ett par finska teatrar, men mig veterligen har ingen på finlandssvenskt håll tagit tag i den här fina artisten som ju var finlandssvensk.
Carola Standertskjöld (1941-1997)
- Sedan 1962 solist i Esa Pethmans orkester.
- 1963 första singeln ”Hava nagilah”.
- 1966 första stora hitlåten ”Kielletyt leikit”.
- Medverkade 1965 i tv-programmet Lumilinna som vann Guldrosen i Montreux.
Jag läste på din hemsida att din storasyster var bästis med Carola, kände du henne?
– Min äldsta syster Susanna var bästis med Carola när de var 10-14 år. De var klasskamrater. Susanna talade alltid om Caua, som hon kallades bland familj och vänner.
– Och jag vet att jag nog har träffat henne när jag var liten flicka. Men jag kände henne inte.
– Efter skolan brukade de gå hem till Carola, de var inte just hos oss. Och så var ju åldersskillnaden såpass stor: när Carola var 10 så var jag 3, när hon var 14 var jag 7. Och man vet ju att småsyskon kanske inte är så populära när man är en fjortis.
– Men det att Sussi och Caua var bästisar har gjort att jag fått värdefull information av min syster om allt vad de sysslade med efter skolan, vad de lekte, vad de tyckte om och så vidare. Det ger mig möjlighet till en personligt hållen infallsvinkel till hela materialet. Här kommer alltså att finnas detaljer som man inte kan läsa om någonstans. Det känns roligt.
– Jag har också suttit och pratat med Carolas två systrar och fått både nyttig och personlig information av dem. Dessutom fått låna lite material.
Valet av sånger, var det lätt?
– Sångmaterialet är ju enormt. Så jag har verkligen lyssnat och lyssnat. Tagit med vissa sånger. Sen lyssnat och lyssnat igen. Väljt och vrakat. Gallrat och gallrat. Det har varit en lång process. Men härlig. Genom att lyssna så mycket på hennes röst har hon bitvis kommit allt närmare mig.
Vid urvalet av sånger var en sak helt klar: inte finska schlagers. Det finska folket känner henne just genom att hon i cirka tolv år turnerade runtom i Finland och sjöng finska schlagers. Men sanningen var den att hon avskydde det. Alltså den musiken. På den tiden var det skivbolagen som bestämde och det skulle vara finska schlagers. Men egentligen ville hon sjunga helt annan musik: jazz, soul, blues, franska chansoner, latinska rytmer.
– Det har jag tagit fasta på i mitt urval av sånger. Det som också dikterat urvalet är givetvis vilka sånger jag själv tycker om och som jag tror att jag kan klara av. Texten är viktig – det måste finnas något att tolka. Men också musikaliskt måste de kännas lockande.
Slutresultatet är 18 sånger på sju språk. Mellan sångerna blir det anekdoter och minnen. De sju språken är lika med svenska, finska, franska, engelska, italienska, tyska och portugisiska.
– Carola var ju fenomenalt språkbegåvad – hon talade sju-åtta språk och sjöng på minst lika många eller fler. Jag har velat ta fasta på den internationella sidan, och den finlandssvenska. Jag kommer att sjunga på svenska, finska, två sånger tillsammans med musikern Iiro Salmi, engelska, franska, italienska, tyska och portugisiska.
– Franskan är ju nästan som mitt andra språk – jag gick i franska skolan som liten flicka och fick det språket så att säga gratis. Jag älskar att sjunga på franska och känner mig trygg med det faktum att publiken inte behöver oroa sig för dåligt uttal.
Har du någon speciell favorit bland Carolas sånger?
– Som sagt är urvalet enormt och inte det lättaste att välja ut någon favorit. Men jag har valt ut tre sånger. Den första är ”Ode to Billy Joe” av Bobbie Gentry. Hon har sjungit in den i två olika arrangemang och hon gör dem båda helt suveränt. Hon får fram balladens story glasklart, hennes engelska är superbra och hon gör det med en musikalisk säkerhet som gör att man bara njuter när man hör det. En annan favorit är ”O Barquinho” av Menescal och Boscoli. Ett härligt exempel på hur hon behärskar de latinska rytmerna. Och som tredje favorit en sång som jag också kommer att ha med i programmet ”Poupées d´été”. På finska heter den ”Kesäkuume” och Lasse Mårtenson har komponerat den, men jag tycker den får ett speciellt lyft på franska. Den texten har skrivits av Quemener och Allouche.
Vet folk, låt oss säga de som är under 40 år, vem Carola var eller tror de att man talar om svenskan Carola Häggkvist?
– Nej, folk under 40 vet nog inte vem Carola Standertskjöld var. Tyvärr. Men eftersom jag av erfarenhet vet att min publik till största del består av människor i min egen ålder, tror jag nog att de vet vem det handlar om.
La Carola, lust och längtan
- Premiär 6.4 i Åbo på restaurang Koulu för inbjudna.
- Pargasföreställningen är söndagen 10.4 kl. 19 i Piugs kultursal.
- Biljetter per telefon 0400 322 673 eller 0400 821 177 (kvällstid).
Johanna Ringbom säger att det skulle vara fint att ha 40-åringar eller yngre i publiken.
– Jag vågar tro att de skulle ha behållning av föreställningen. I bästa fall skulle deras nyfikenhet väckas och de skulle börja lyssna på Carolas skivor.
– Jag vill också sådär för säkerhets skull understryka att man nog inte kan jämföra Carola Standertskjöld med Carola Häggkvist – vår Carola var en stjärna i världsklass!
Leena Lehtonen
040 563 8717/leena.lehtonen@aumedia.fi