Spännande värre i trafiken!
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Finns det egentligen någonting mer spännande än den första skoldagen? Jag minns själv fortfarande den dagen rätt så detaljerat. Vädret, dofterna, de aningen obekväma nya skorna som skavde litet i hälen, den nya och fina pennskrinet med alla tänkbara knappar och plojgrejer som poppade ut i varje hörn av den enormt opraktiska (och tunga) plastgrunkan, det knarrande golvet i Lilla Malms skola, flygeln i hörnet av klassrummet ...
Då man själv promenerar med barnen till skolan de första dagarna lägger man plötsligt märke till en hel del saker som man inte egentligen noterat tidigare.
De här okunniga cyklisterna och bilisterna gör i själva verket varandra en björntjänst.
Oj, vad dålig sikt man har i den vägkorsningen! Hur ska man hitta rätt här? Varför har ingen städat upp på den stora grusplanen som ser ut som en potatisåker (och nu är jag antagligen elak mot alla potatisåkrar)?
Det där med en trygg och säker skolväg är något man plötsligt tänker en hel massa på.
Trafikbeteendet i Pargas är en annan sak, och där kan jag direkt medge att jag är långt ifrån felfri. Men det har blivit bättre. Både för egen del och rent allmänt. Fler och fler stannar vid övergångsställen, men å andra sidan missbrukar också många cyklister de välvilliga (och kanske godtrogna eller enbart okunniga) bilisternas tålamod.
Cyklar svingar ut rakt framför bilar på övergångsställen där det inte finns en endaste en väjningstriangel och bilen inte svänger så att man korsar ett övergångsställe. En cyklist räknas nämligen inte som fotgängare bara för att hen rör sig på skyddsvägen. Men om hen rör sig till fots – ja, då är det en annan femma.
De här okunniga cyklisterna och bilisterna gör i själva verket varandra en björntjänst. Spelreglerna i trafiken blir luddigare tack vare det här beteendet. Självklart är ingen bilist medvetet ute för att köra på cyklister, men då trafikens spelregler förblir oklara, vet snart ingen vad som egentligen gäller.
Hur det kommer att gå då mopedisterna körs ut på vägbanan längs med Skärgårdsvägen återstår att se, men med tanke på hur smal vägen tidvis är då två långtradare möts hoppas jag verkligen att alla visar varandra den respekt man bör. Annars får nog det här draget helt och hållet motsatt effekt mot vad man från NTM-centralens håll var ute efter.
Mikael Heinrichs 050-306 2004/mikael.heinrichs@aumedia.fi