Naturens små under
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
”Jag trodde att sånt här ser man bara i naturprogram på TV” sa min tolvåriga sonson. Vi stod nere i en liten sandgrop där bottnen var täckt av en matta av köttätande växter. Rundsileshår växer normalt ute på kärr, men förekomsten i sandgropen hade jag hittat redan tio år tidigare med min äldre sonson.
Rundsileshåret har en bladrosett av långskaftade blad. De runda bladskivorna har röda körtelhår längs kanten. Körtelhåren avsöndrar en klibbig vätska som gör att insekter fastnar när de kommer åt körtelhåren. Håren böjs långsamt inåt och till slut rullar bladskivan ihop sig runt insekten. Vätskan innehåller enzymer som sönderdelar äggviteämnen.
”Vad händer om jag sätter fingret på ett blad?” frågar sonsonen. ”Nej, gör inte det” svarar jag i panik, så klart i onödan. Vi försöker reta körtelhåren mekaniskt med grässtrån, men ingenting händer. Senare hittar jag uppgifter om att man får bladet att sluta sig om man sätter en liten bit kött på det.
Rundsileshårets blad innehåller slemlösande ämnen som används medicinskt i hostmedel och är också effektiva mot kikhosta. 4H-föreningen i Uleåborg samlade under ett år 1000 kg blad av rundsileshår och fick 47 euro per kilo när de exporterades till Schweiz!
Ett djur som gäckade mig i åratal är myrlejonet. Ensam hittade jag myrlejon på sandig mark, men alltid då jag ville visa dem åt mina barn var myrlejonen borta. Myrlejonet är larven av myrlejonsländan. Larven blir ungefär en cm lång och gräver ned sig i sanden i närheten av tallar. Huvudet är litet med käkar omvandlade till stora fångstklor. Då den gräver ned sig sprättar den upp sand med huvudet så att en krater bildas. Där ligger den och väntar på att en myra kommer ut på kraterkanten och rasar ned till botten. Då slår myrlejonet klorna i myran och sprutar in en vätska som innehåller enzymer som sönderdelar mjukdelarna. Larven suger i sig innehållet så att ett tomt skal återstår av myran.
Trettio år gick innan jag äntligen kunde visa myrlejon åt min äldre son. Vi var i Österbotten på en badstrand där det brukar finnas myrlejon. Överallt i kanten av tallskogen fanns vindlande släpspår i sanden. Myrlejonen söker sig till en ny plats och gör en ny krater om de inte får fångst inom en rimlig tid. Äldre sonen och barnbarnen sökte fram många myrlejongropar och testade om där fanns en larv på botten genom att puffa myror på kraterkanten så att de rasade ned i kratern. - Myrlejon har jag hittat också på badstranden i Mustfinn och min yngre son har hittat dem på sin gårdsplan i Såris.
Sommaren är en tid då man ska upptäcka små under i naturen!
Två saker som ger mig den riktiga sommarkänslan är nattvioler och tornseglarnas skrin. Jag kommer ihåg en sommar för länge sen då jag satt på min motorcykel, asfalten var så het och mjuk att däcksmönstret syntes i ytan där motorcykeln rullat fram. En flock med tornseglare svepte fram i stram formation, som jaktplan, skriande högljutt. Då var det sommar på riktigt! Trevlig midsommar med tornseglare och nattvioler!
Kari Penttinen