Sjöströms använder förstås sjövärme

Jötul-kaminen i vardagsrummet hos familjen Sjöström i Kurkas värmer skönt då de kalla januarivindarna piskar utanför och stora snöflingor faller ner utomhus. Familjen bestående av pappa Joakim, mamma Sofie och döttrarna Tilde och Aline har en otroligt vacker utsikt över sötvattenbassängen från soffan i vardagsrummet. På tomten bodde en gång i tiden Joakims farfar och farmor. År 2010 började Joakim och Sofie bygga sitt egnahemshus och i oktober 2011 flyttade de in. Huset är ett tvåvånings Teri-hus med träfasad och är 187 kvadratmeter stort. Tillsammans med sin far byggde Joakim huset - det var endast de yttre väggarna som husleverantören satte på plats. Det var också Joakims pappa Gabriel Sjöström som kom med idén att ta tillvara sjövärme för att värma upp huset.

"Jag visste ingenting om sjövärme"

– Jag visste ingenting om sjövärme, men så småningom satte vi oss in i systemet och beslöt oss för att installera sjövärme och lägga ner slangar på sjöbotten här i Sysilaxviken. Det har vi inte ångrat, säger Joakim.

För att kunna ta tillvara sjövärme lägger man ner slangar på sjöbotten. Tekniken fungerar i stort sett på samma sätt som jordvärme, där man istället borrar ett hål i marken. Slangen i en sjövärmeanläggning hålls på plats med hjälp av tyngder och Sjöströms slangar ligger ungefär på fyra meters djup i sjön.

– Vi hyrde en flotta för att kunna lägga ner slangarna i sjön, som är cirka 300 meter långa. Det hela gick rätt så smidigt, vi jobbade en helg med det.

 Sjövattnet blir tidigt varmt om vårarna

Genom slangarna hämtas sedan energin upp från sjön och förs vidare till sjövärmepumpen som är 6 kW. Här omvandlas energin till värme som sedan leds vidare ut i husets vattenburna uppvärmningssystem. Joakim säger att verkningsgraden är mycket bra då sjövattnet tidigt om vårarna blir varmt och håller en temperatur på 20 grader långt in på hösten. I somras var vattnet 28 grader då det var som varmast.

Ett alternativ för strandnära tomter

Sjövärme är ett bra alternativ för strandnära tomter, men Joakim upplyser om att det inte är möjligt överallt i skärgården, då till exempel fiskelinor och ankare kan öka risken för skador på slangarna. Dessutom får sjön inte frysa och tillstånd krävs av kommunen och sjöns ägare. Enligt de offerter som Sjöströms fick då de började fundera på olika värmesystem skulle installationskostnaderna för bergsvärme ha landat på cirka 18 000 euro på den tiden, men då de valde sjövärme blev kostnaden lite under hälften av det priset. Joakim uppskattar att de betalade ungefär hälften av det priset då de själva gjorde installationen.

Elförbrukningen är cirka 6000 kilowattimmar i året

Sjövärme är ett miljövänligt alternativ om man bortser från elen som krävs för att hämta upp energin och installationen. De höga elpriserna har även fått familjen Sjöström att sänka inomhustemperaturen med någon grad och Jötul-kaminen utgör en bra tilläggs värmekälla som man eldar i flera gånger i veckan. För Sjöströms ligger elförbrukningen på cirka 6000 kilowattimmar i året och just nu har man ett elpris på 46 cent per kilowattimme.

– Vi har sänkt temperaturen till 20 grader inomhus, nu har till och med jag som alltid fryser vant mig vid den här temperaturen, skrattar Sofie.

I övrigt har man inte medvetet försökt minska på elförbrukningen. Familjen har också en vedeldad bastu. Värmesystemet skulle också kunna användas till att kyla ner huset på sommaren, men det är ingen vits att använda sjövärmen för kylning, eftersom det kommer in så varmt vatten i systemet på sommaren.

– Vi har det lyxigt som bor så här att vi sommartid kan springa ner till stranden och ta oss ett dopp ifall vi behöver svalka oss, säger Sofie.

Malin Johansson