Vinterfunderingar

Händelserna i Ukraina och Rysslands agerande har i stället satt fokus på försvarsmakten. Man skall inte ta något för givet, världen är föränderlig.

Nu till något helt annat. Social- och hälsovårdsreformen har godkänts av regeringen och kommer att behandlas i riksdagen redan före jul. Fortfarande är många stora frågor inom reformen öppna: Är det faktiskt möjligt att frånta kommunerna beslutanderätten i frågor som berör mer än hälften av den kommunala budgeten?

Kan det faktiskt bli så att kommunen blir enbart ett postkontor som skickar pengar till social- och hälsovårdsområdet? Är det verkligen möjligt att så här enkelt radera ut den kommunala självstyrelsen?

Det som också aktualiserats i samband med reformen är det faktum att de nuvarande gymnasierna i Åboland är för små och alltså borde få en ny huvudman, d.v.s. någon annan än kommunen. Också byggnadsinspektionen kommer att flyttas upp på en regional nivå. Därmed är det inte mycket kvar i baskommunen att besluta om.

Samkommuner, som i fortsättningen skall sköta social- och hälsovården, lider dessutom av ett demokratiunderskott, eftersom medlemmarna i samkommunsfullmäktige väljs av fullmäktigen i baskommunerna och inte direkt av kommuninvånarna. Ingenting talar heller för att reformen leder till ett effektivare och mer ekonomiskt slutresultat.

På basen av de ekonomiska kalkyler över sote-reformen och den minskning av statsandelar som finansministeriet publicerat skulle Kimitoön komma att förlora 528 euro per invånare, vilket skulle innebära att kommunen borde höja sin skatteprocent från nuvarande 19,75 procent till 23,52 procent (!).

Pargas å sin sida skulle förlora 397 euro per invånare och borde höja sin skatteprocent från nuvarande 19,75 procent till 22,05 procent (!).

Man avundas inte de kommunala beslutsfattarna i dessa dagar.

Det lackar mot jul. Vi kan kanske för en stund glömma de krassa ekonomiska siffrorna och istället sätta tummen upp för julgranen i rondellen.

God Jul och Gott Nytt År på er bästa läsare.