Företagare vill samarbeta mera med staden

Jimmy Kronberg, Minna Ruohonen, Björn Nurmio, partik Nygrén
Jimmy Kronberg, Minna Ruohonen, Björn Nurmio, partik Nygrén
Jimmy Kronberg, Minna Ruohonen, Björn Nurmio,   Patrik Nygrén
Publicerad:

När den nya stadsdirektören Patrik Nygrén träffade företagarföreningen första gången kretsade diskussionen kring hur man kan förbättra samarbetet.

Företagarklimatet i Pargas har flera år i rad fått dåligt betyg i den enkät som Företagarna i Egentliga Finland årligen sammanställer. Med förhoppningar om att man nu ska få en nystart i samarbetet med staden hade Väståbolands företagarförening bjudit in den blivande stadsdirektören Patrik Nygrén till sitt senaste styrelsemöte. Det dåliga företagarklimatet vill man åtgärda bland annat med att ordna regelbundna träffar mellan stadens företagare, politiker och tjänstemän.

– Det här var en första träff, nu får vi utveckla samarbetet härifrån. Det finns en vilja och ett behov av att träffas mer än tidigare både från företagarnas sida och från stadens sida, säger Nygrén. Vi kan börja med att ordna t.ex. lunchträffar och företagsbesök. Vi försöker nu få grepp om vad det beror på att Pargas stad har fått så dåliga resultat i företagarklimatundersökningarna för att kunna förbättra situationen.

Staden gjorde en egen undersökning om företagarklimatet år 2011 där man försökte få fram vilka de konkreta problemen är och enligt näringslivschefen Tomas Eklund framkom inga sådana problem då. I höst ska staden göra en ny enkät för att igen försöka få  reda på var problemet ligger.

En delorsak till de dåliga resultaten kan bero på att många företagare är missnöjda med stadens upphandlingsförfarande. De lokala småföretagarna anser att de inte kan tävla med större konkurrenter i upphandlingen. Det här är en sak som staden jobbar på att förbättra, staden kommer att förnya sitt upphandlingssystem under året och man har anställt en ny upphandlingskoordinator. Upphandlingssystemet kommer att bli elektroniskt och under våren kommer det att ordnas skolningstillfällen för företagarna så att de lär sig använda det nya systemet.

– Vi vill bli bättre på att upphandla. Vi får inte gynna lokala företag men vi försöker hitta sätt för att få de lokala företagen att i större utsträckning vara med och konkurrera om jobben, säger Nygrén.

Sedan årskiftet har Väståbolands företagarförening två nya styrelsemedlemmar, Björn Nurmio som har företaget Nalle Nurmio Bygg och Jimmy Kronberg som har Skärgårdens Brunnsborrning Ab. De ser båda fram emot regelbundna träffar med stadens ledning.

– Det är viktigt att hålla sig á jour med vad som är på gång inom staden. Jag trivs bra med att vara företagare här i Pargas. Den ekonomiska situationen är bara tillfällig, jag ser ljust på framtiden, säger Kronberg.

– Det är givande att vara med i företagarföreningen, man skapar viktiga kontakter. Det är många som gnäller om det ena och det andra, men de vet oftast inte vad det egentligen handlar om. Man kan inte påverka om man inte är med, säger Nurmio.

Också han trivs bra med att vara företagare och är hoppfull inför framtiden.

– Jag tror att det kommer att bli allt fler småföretagare här i staden. Åtminstone min bransch är växande, det finns mycket byggnadsjobb.

Nygrén håller med.

– Vi har massor av småföretag i staden och de gör ett bra resultat, de har en framtidstro och här finns tillväxtpotential. Den geografiska placeringen och den stora industrin här innebär möjligheter för företagen.

I Pargas grundades 78 företag år 2014. För att nya företag ska kunna grundas i staden är det viktigt att man har en fungerande företagsrådgivning. För tillfället har staden två personer som kan ge företagsrådgivning, den ena är näringslivschefen Tomas Eklund och den andra är företagsrådgivaren Karl-Henrik Stuns. Stuns är nu anställd på 20 % eftersom det projekt som finansierat hans anställning tog slut vid årsskiftet. Staden har på grund av det ekonomiska läget inte möjlighet att anställa en företagsrådgivare på heltid. Enligt Eklund är det här en problematisk situation men man jobbar med att lösa situationen.

– Vi är många kommuner som skött rådgivningen via projekt och vi har alla samma problem nu när projektet tog slut. Situationen är långt ifrån idealisk och vi jobbar givetvis för att få en förbättring till stånd, säger Eklund.

Marina Saanila