Hembygd

Publicerad:

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Men hembygd är så mycket mera.

Alla har en hemkommun och ett medborgarskap, det ser myndigheterna till. Undantaget kan vara de papperslösa men den problematiken får bli till en annan kolumn.

Hembygden definieras inte genom administrativa beslut, var och en väljer själv sin hembygd. Hembygd kan vara orten eller regionen där släkten och familjen bott i generationer, där man känner sig hemma. Helt enkelt platsen som blir ett med den egna identiteten.

För andra är hembygden en ny, spännande plats som man valt eller råkat komma till.

För vissa är hembygdskänslan en stark känsla av samhörighet, för andra saknar ordet hembygd nästan helt betydelse, åtminstone under vissa tider i livet.

Hembygden finns som en bro där människorna gått och går från vår historia till vår framtid.

Hembygdsarbetet som lyfter fram vårt kulturarv är en viktig komponent i det här brobygget. Lika viktigt är det frivilliga arbete som görs i våra idrottsföreningar, i våra ungdomsorkestrar, i våra körer och i alla andra positiva sammanhang i vår närmiljö. Sammanhållning och en känsla av gemenskap är en enorm resurs. Om man upplever att man kan och vill åstadkomma nånting positivt och värdefullt för sin närmiljö -ja då är man nog en hembygdsentusiast av högsta rang.

Hembygden är inte alltid bara en plats. Det är ett sätt att tänka, en väsentlig del av identiteten och ett sammanhang där vi själva är en pusselbit.

Vi kan välja att betona samhörigheten som européer, nordbor, finländare, åbolänningar eller kanske Pargasbor. Vår identitet i förhållande till vår plats på jorden har många skikt, inget är fel eller rätt, det ena utesluter inte det andra. Vi har en suverän rätt att själv definiera vår identitet.

Tyvärr finns det krafter som vill förvägra människor rätten att själv definiera sin tillhörighet och därmed sin hembygd. ”Du är inte en av oss, du har inte rätt att vara här. Åk tillbaka därifrån du kom!” Vi har hört det sägas så här eller med motsvarande andemening? Det är samma krafter som vill ha monopol på våra gemensamma symboler och vår historia. Jag mår dåligt av att se hur vissa extrema grupper ibland viftar med Finlands flagga – också min flagga – för sina ideal och värderingar som är långt, långt från dem jag förknippar med min hembygd och identitet.

Min hembygd är det kulturarv jag bär vidare som ett led i en ändlös räcka av släktled och det sammanhang jag kan känna igen mig i. Ska den definieras som en plats är det Åbolands södra skärgård. Ska hembygd definieras som en del av identiteten och livsfilosofin är hembygden en öppen och välkomnande plats som bygger på vår historia, våra värderingar och vårt sätt att leva.

Folke Öhman skribenten är tidigare stadsdirektör i Pargas