Slår ett slag för säkerheten till sjöss

I fjol ringdes över 400 nödsamtal i Esbo en och samma eftermiddag. Orsaken var en övning i att skjuta nödraketer.

På lördag hoppas flera organisationer att samma sak inte sker i Stormälö, Pargas, då en liknande övning ordnas där.

Luftrummet är stängt mellan klockan 11 och 14.30. Då skjuts 200 nödraketer, upp till 300 meter högt upp i luften.

Tillstånden och alla andra förberedelser har tagit två månader att fixa, berättar båthamnen Venekeskus Mikko Pasila, som står för arrangemangen tillsammans med pappa Matti Pasila.

Grannarna, båthamnarna Porta Marina och Stormälö Marina, är också arrangörer. Flera myndigheter som är experter inom området är också på plats.

Viktig kunskap

Kunskap om nödraketer och -bloss är a och o för båtfararen, och eftersom man inte får skjuta dem om det inte är frågan om en nödsituation är dylika evenemang viktiga, förklarar Matti Pasila.

– Många inser inte att man kan bränna sig på nödblossen, och inte heller att det är mycket kraft i dem, det känns som att avfyra ett vapen, säger Mikko Pasila.

Den som överraskas av nödblosshettan riskerar tappa det i båten, vilket kan leda till att den börjar brinna.

Dylika olyckor bedömer Pasilas ändå som rätt ovanliga i deras område – sällan eller aldrig har de hört om att något sådant skulle ha hänt.

Inte heller Gränsbevakningens Benny Saarinen eller Aleksi Alho har hört om några nödrakets- eller blossolyckor.

Däremot förekommer det nu som då att folk skjuter dem för skojs skull, vilket är straffbart.

Alternativ finns

Ett alternativ till de brinnande nödblossen är elektroniska bloss eller LED-bloss.

De innehåller inga sprängmedel eller brinnande krut. Det är tryggare, men ljuset syns tyvärr avsevärt sämre. Däremot är brinntiden längre.

Säkerheten till sjöss består av många faktorer och i dag finns det ett stort utbud av utrustning att använda.

Automatvästar är ett alternativ till den vanliga flytvästen. Men de måste ses över regelbundet. När Pasilas kontrollerade folks automatvästar vid hamnen i fjol våras visade det sig att bara 20 procent av 200 västar hade gaspatronen och utlösningsmekanismen i skick.

Att underlätta kommunikationen vid nödsituationer är också viktigt. Satellittelefon som aktiveras manuellt eller automatiskt, 112- och/eller Trossiappen och att ha sjöbevakningens nödnummer tydligt nerskrivet är bra.

Gränsbevakningen, i samarbete med andra aktörer, har gett ut en omfattande säkerhetshandbok med information om de olika möjligheterna. Den hittas på deras webbsida.

Annina Suominen

050-411 3729/annina.suominen@aumedia.fi