Livet utan Kina

Alva väcks på morgonnatten av en påstridig dröm. Drömmen landar på sängkanten och det prasslar svagt av Lycra-vingarna. Med huvudet på sned lutar drömmen sig fram och säger något med ett leende (eller kanske är det en grimas). Alva famlar efter brytaren till sänglampan och glasögonen faller i golvet.

– Jag har hört att du anser dig gynna lokalt tillverkade produkter… du ogillar billiga produkter från Kina och ojar dig över långa transporter. Och att du al-drig min-sann skulle köpa något på Temu!

Drömmen korsar armarna och höjer på ögonbrynen. Klänningen skiner, håret är onaturligt glansigt och lila och det slår henne att hon ser ut som en älva. Rättare sagt en plastälva från dotterns leksakslåda.

– Nå?

Nervös tystnad.

– Jo, det stämmer väl, stammar Alva fram.

Drömmen (eller älvan) skrattar. Alva lägger märke till att drömmens klänning tycks sitta bak och fram och kardborrebandet i halslinningen ser ut att sitta löst. Alva sträcker ut handen och rör vid klänningen. Den är lika mjuk som päls, så konstigt…

– Jaså, och vad är det som finns i barnens julstrumpor varje morgon? Är det inte gummiankor, klämleksaker och fusklego du har köpt på just Temu? Modellera och paljetter för att det var såå billigt och för att barnen ju ”måste få något att glädja sig över varje morgon”?

– Aj sidu det … det är bara småsaker. Det är ju samma saker som finns på Jula, bara billigare. Annars gynnar jag verk-li-gen lokalproducerat, det är viktigt för den lokala ekonomin. Helst saker gjorda i Finland eller i Europa… eller i alla fall oftast. Och köper kvalitetsgrejer, om det finns. Mitt ekologiska fotspår är nog jättelitet. Alltså faktiskt helt på riktigt!

Alva tänker på sin telefon som ligger på sängbordet. Kan man fotografera en dröm? Det skulle vara något att lägga ut på Instagram!

Drömmen vickar på ena foten. Den är klädd i en röd plastsko och den andra foten i en gul.

– Idag ska du få en utmaning. Hela denna dag ska du leva utan några som helst produkter från, låt säga, Kina. Allt som kommer därifrån försvinner – nu!

Idag ska du få en utmaning. Hela denna dag ska du leva utan några som helst produkter från, låt säga, Kina.

Drömmen lyfter en välformad hand och knäpper med sina fyra fingrar. Sedan börjar hon sakta tunnas ut i konturerna. Alva kastar sig efter sin Huawei.

Mobiltelefonen är borta! Det är förresten pyjamasen också. Alva sveper snabbt in sin nakna kropp i lakanet och märker att täcket och madrassen är borta. Kvar är bara lakanen: bomullen är kanske från Indien tänker Alva tacksamt. Hon sträcker sig efter glasögonen… men de är också borta! Nu svär Alva. Hon stiger upp ur sängen och ska stoppa fötterna i sina sköna Aino-tofflor. Borta. Hon famlar mor dörren för att tända lampan. Inget händer. Där lampan suttit finns bara ett hål kvar.

– Jäkla mardröm, tänker Alva och undrar om drömmen också snott elkablarna ur väggarna.

Eftersom rullgardinerna är puts väck ger det svaga gryningsljuset Alva en chans att klä på sig något som inte försvunnit. Klädd i ullkalsonger sydda i Bangladesh och tröja och sockor, som mormor stickat av islandsull, smyger Alva fram mot köket.

Nu behöver hon en stor kopp kaffe för att tänka över nästa drag. Hon ska ta fram en kopp, men lådan är tom, så när som på den sneda lerkoppen sonen tillverkat på konstklubben. Vattenkokaren är borta och diskbänkens handfat. Och kastrullerna och hela gasspisen som hon älskar så innerligt. Och kylskåpet, kvar på golvet ligger all mat i en enda hög. En liten köttbulle rullar över golvet.

I vardagsrummet ligger julgranen grön och grann på golvet, utan en enda julgransboll, ljusslinga eller plasttomte. En vattenfläck avslöjar var julgransfoten suttit.

– Jag looovar att aldrig mer handla på Temu! vrålar Alva.

Och då vaknar hon. Bredvid henne i sängen sitter katten och stirrar.