I valet och kvalet
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Valtider. Den tid då beslutsfattarna kanske syns allra mest för invånarna i Pargas. För uppställda betyder det ofta bråda tider. Ett antal valkompasser skall ifyllas. Massor med tolkningsbara frågor som forskare skulle kunna skriva avhandlingar om, skall plötsligt besvaras med ”Helt samma åsikt”, ”Nästan annan åsikt”, ”Någon åsikt alls??”. HJÄLP! Det skall fotograferas och skrivas slogans. Många aktiverar sig lite extra som insändarskribenter eller lämnar in motioner i fullmäktige. Det ordnas kurser, olika jippon samt tillställningar. Andra är aktiva med arbetet att hitta kandidater till valet. Inget lätt arbete. Stadens resurser är knappa, så det behöver sparas på pengarna och responsen man får som förtroendevald för arbetet är inte alltid så positiv. Det kanske inte lockar. I Högfors har det till och med gått så, att två partier har färre uppställda än antalet för tillfället invalda.
Demokratin kan verka självklar, men den kräver engagemang. Inför ett kommunalval ställs vi inför frågor som påverkar vår vardag direkt – skola, välmående, vatten, vägar, byggande, planläggning. Ja, allt som handlar om hur våra skattepengar används. Ändå är det ofta lägre valdeltagande i kommunalval än i riksdagsval. Varför? I föregående val var röstningsprocenten i Finland endast drygt 55 %. Kanske upplevs den kommunala nivån som mer diffus, eller så tror vi att vår röst inte spelar så stor roll. Men inget kunde vara mer fel!
Därför är jag mycket glad över att vi i Pargas igen har ett stort antal personer uppställda, vilka ser det som viktigt att vara med och fatta beslut och tillsammans arbeta för stadens bästa.
Därför är jag mycket glad över att vi i Pargas igen har ett stort antal personer uppställda, vilka ser det som viktigt att vara med och fatta beslut och tillsammans arbeta för stadens bästa.
Demokrati. Ibland undrar någon, om det är demokrati då en liten grupp besluter i Pargas. Borde man inte höra invånarna? Finland har en representativ demokrati, vilket innebär att vi väljer politiker som förhoppningsvis lägger sig grundligt in i frågor och fattar beslut, istället för att alla invånare röstar. Fördelarna är många. Det möjliggör genomtänkta och långsiktiga beslut, baserade på kunskap och helhetsperspektiv, snarare än känslomässiga eller kortsiktiga beslut. Folkomröstningar kan vara ett komplement, men att styra en kommun med dem skulle vara både opraktiskt och ineffektivt. Istället är det vår uppgift som invånare att välja representanter vi litar på, och hålla dem ansvariga genom dialog och val.
I Pargas kan man få rätt tunga poster med 100 – 200 röster. Är det demokratiskt, undrar någon. Ca 14800 invånare har ju inte valt den personen. Då gäller det för den invalda att vara ödmjuk. I en demokrati skall inte en eller några personer ensamma bestämma. Därför är det speciellt viktigt med beslutsfattare som kan samarbeta – både med andra partier, förtroendevalda, tjänstemän och invånare. Om beslutsfattare eller invånare hårdnackat drar åt sitt eget håll, leder det endast till polarisering och misstro. Demokrati däremot bygger på en levande debatt, respekt för olika åsikter och en vilja att lyssna. Demokrati handlar om så mycket mer än att rösta vart fjärde år.
Kommunpolitiken är den arena där beslut fattas som direkt formar vårt samhälle. Det är med oro som man följer med hur demokratin naggas i kanterna på olika håll i världen. Därför skall vi trots allt arbete och eventuella brister, värna om att hålla demokratin vid liv i Pargas.
Så inför valet: Ta dig tid att läsa på, diskutera med andra, och viktigast av allt – gå och rösta. Om vi inte använder vår röst, vem ska då fatta besluten åt oss? En levande demokrati och ett välmående Pargas är beroende av oss alla.
Beslutsfattarna i Pargas har getts möjlighet att öppna upp vad som händer i staden, på, mellan och under de politiska mötena. Alla partier turas om att skriva kolumner.