Fendrarna hjälper barnfamiljer i Pargas

Vid årsskiftet fick Pargas stad en helt ny avdelning inom barnskyddet, en avdelning där man jobbar med förebyggande barnskydd.

När jag anländer till familjehuset Ankaret har ett tjugotal personer som jobbar inom basservicen i staden nyss lämnat den stora mötessalen. De har under en förmiddag deltagit i ett så kallat Learning Café, arrangerat av socialarbetaren Ia Karvinen och familjearbetaren Sabine Mattila som från och med årsskiftet arbetar med förebyggande barnskydd i Pargas.

Under den här förmiddagen har representanter från olika sektorer i staden funderat på hur man ska jobba med förebyggande barnskydd över sektorgränserna och hur man kan utveckla samarbetet mellan de instanser som kommer i kontakt med familjer. Tanken är att det ska komma stöd från flera håll, att man ska bredda stödnätverket runt familjerna som behöver hjälp.

Tvåmanna-teamet Karvinen och Mattila kallar sig fendrarna eftersom de fungerar lite som båtens fendare, d.v.s. stöder familjer innan det blir större problem, dämpar eventuella stötar. De har nu i två månader jobbat med det preventiva arbetet och de kan redan säga att det finns behov av dylikt arbete och mycket att utveckla. Båda två har tidigare i många år jobbat inom barnskyddet i Pargas.

– Den stora förändringen är att vi inte längre jobbar med barnskyddsanmälningar. Nu kommer klienterna till oss via andra vägar. Familjen kan själv ta kontakt, eller så kan t.ex. någon vuxensocialarbetare be oss kontakta en familj. Men vi tvingar oss inte på någon, familjerna vi hjälper vill själv ha vår hjälp. Alla som vi jobbar med är motiverade, de vill bli hjälpta, det är en stor skillnad från att jobba med barnskyddsanmälningar, berättar Mattila.

Stödarbetet inleds med att man tillsammans med familjen kartlägger behovet av stöd, sedan kopplar man in andra som kan vara med och hjälpa familjerna, t.ex. psykologer, skol- eller dagispersonal.  Förebyggande familjehandledning innehåller också konkret hjälp hemma hos klientfamiljen.

– Vi deltar i hemsysslorna, tillsammans med familjen. Men det är inte direkt hemhjälp, utan vi hjälper barnfamiljerna så att de själva ska klara av vardagen, säger Kurvinen.

Just nu lanserar Karvinen och Mattila en kompisfamiljverksamhet. Den går ut på att man rekryterar så kallade kompisfamiljer till familjer som vill bredda sin umgängeskrets, t.ex. till nyinflyttade eller andra familjer som vill få ett större nätverk.

En annan ny tjänst är en så kallad ”Hjälp-knapp” som kommer att finnas på stadens webbsidor.  Genom att trycka på den kan man ställa frågor eller be om hjälp. Meddelandet går till Karvinens och Mattilas e-post och de svarar på hjälp-uppropet inom 1-2 vardagar. Det här hoppas man att ska sänka tröskeln för familjer att söka hjälp.

När både Mattila och Karvinen flyttades från barnskyddet till den nya preventiva barnskyddssidan blev det två personer färre i staden som kan ta itu med barnskyddsanmälningar. Barnskyddet i staden har redan tidigare varit tungt belastat och ingen ny person har anställts. Det förklarar familjeenhetens chef Eva af Heurlin med att man med hjälp av det nya preventiva barnskyddsarbetet försöker minska på antalet barnskyddsanmälningar. Hon uppger också att socialarbetaren inom det preventiva barnskyddet vid behov fortsättningsvis kan hjälpa till inom det reparerande barnskyddet.

Marina Saanila