Finns det något samvete?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Pargas gravgård är mycket stämningsfull och vacker. Där vilar flera av mina närstående och kära, vars gravar jag sköter om.
Det är av kärlek jag vill dekorera gravarna med blommor, blad och kvistar från hembygdens gård.
Till julen hade jag dekorerat med ”egenhändig” led-tråd som lyser dygnet runt. Men en dag saknades belysningen från en grav! Och nu igen – det är mörkt på samma grav!
Du tyckte att de var vackra – du ville ha dem! Kan ej förstå!
Därför frågar jag, finns det något samvete?
Mitt hjärta gråter.
Maud Stenroth