Föreningskraft
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Fyrahundratolv. Så många föreningar på Pargas stads område är upptagna i föreningsregistret just nu.
De äldsta har verkat i mer än 100 år, de yngsta i bara några månader. En del för en tynande tillvaro, i väntan på nya eldsjälar. Andra sjuder av liv och aktivitet. Oberoende vittnar varje förening och summan av alla föreningar om ett stort och värdefullt engagemang – i går och i dag och med sikte på morgondagen. Det har på s istone pratats mycket om livskraft. Jag vill påstå att mycket av samhällets livskraft återspeglas i föreningslivet.
Ett välmående samhälle behöver inte bara företag och goda konsumenter. Ett välmående samhälle behöver även goda medborgare, som ställer upp för varandra, för gemensamma intressen, utan ekonomiska anspråk. De kan inte köpas för pengar. De kan inte produceras i bolag. De fostras långsamt i de idéburna organisationerna, i församlings- och föreningsliv. De bildar ett ovärderligt fundament för samhällsbygget, oberoende av köpkraft eller politisk inriktning.
Jag vill i denna min första kolumn om föreningsliv, blicka lite tillbaka på föreningslivets historiska betydelse i samhällsbygget Pargas. När ungdomsföreningsrörelsen genom driftiga folkskollärare svepte över landet i slutet av 1800-talet, rycktes Pargasborna med i dess strävanden för bildning och sunda vanor.
Ungdomsföreningarna gav inte bara upphov till sångkörer och idrottsföreningar. Det där väckta bildningsintresset förädlades i nya föreningsbildningar för högre bildning. Folkhögskolan och samskolan blev konkreta resultat av de tankar och ideal som stötts och blötts vid föreningsmöten.
I samma tider började lantmanna- och fiskargillen bildas och genom dessa föreningar landade andelsrörelsen i Pargas. Genom andelsrörelsen fick näringslivet en skjuts framåt. Vi kan lägga till diakonatföreningen och tuberkulosföreningen som verkade för församlingsdiakoni och hälsovård. Ortens brand- och räddningsväsende har sin grund i föreningslivet och den frivilliga brandkåren är alltjämt en livsviktig aktör och trygghetsfaktor i vår vidsträckta skärgård.
Marthaföreningar, scoutkårer, hembygds- och byaföreningar har alla på sitt sätt bidragit till meningsfullhet och utveckling, både individuellt och kollektivt. Tänk vilket kulturutbud vi kan njuta av i Pargas, tack vare kreativa kulturföreningar för både scenkonst och annan konst!
En ideell förening har ansvar endast gentemot sina medlemmar, men ändå, i och med att idealen och syftemålen går längre än så, axlar många föreningar ett brett samhällsansvar. De gör det med glädje och brinnande intresse, för den goda sakens skull, i konkreta gärningar. De gör otroligt mycket mer än vad som kan åstadkommas genom kommunala beslut.
Vi alla som lever föreningsliv i Pargas får vara stolta över allt det värdefulla vi åstadkommit med gemensamma krafter. Vill Pargas ha livskraft bör Pargas även vårda denna ovärderliga föreningskraft.
Andreas von Bergmann
ordförande i Pargas Idrottsförening,
en av otaliga föreningar i Pargas