Gammaldags jul och ryor på hembygdsmuseet

På lördag kan man bekanta sig med hur julen firades förr i tiden på hembygdsmuseet. Då ordnas det nämligen öppet hus med gammaldags jul som tema mellan klockan 13 och 15 och det är fritt fram för alla att bekanta sig med dukade julbord från olika tidsåldrar, traditioner och berättelser.

De flesta av stugorna på museibacken står öppna och det finns program och aktiviteter för hela familjen. Inträdet till museistugorna är fritt.

– En av de mest centrala jultraditionerna är förstås maten, vilket också syns här på lördag. I Brattnässtugan kommer vi att duka upp ett julbord ungefär som det kunde ha sett ut i mitten av 1800-talet, vi har halm på golvet och dekorerat med tidstypiska föremål, berättar museiamanuens Anne Bergström.

Riktigt all mat är inte äkta, men en del är faktiskt det. Värt att minnas, med tanke på att skolelever i årskurs ett och två kommer att bekanta sig med julutställningen under nästa vecka.

I Rundilastugan presenteras jultraditioner i skolorna och redogörs bland annat för hur julgranstraditionen spred sig från borgarna till den breda allmänheten just via folkskolan. Det finns också möjlighet att pröva på pyssel med jultema här.

– I Kirjalastugan har vi sedan dukat upp våra kaffebord och ordnat med servering för den som är sugen på glögg, kaffe eller annat, säger Bergström.

I Ordenshemmet kan man bekanta sig med utställda ryor, sammanlagt tretton till antalet.

– De ryor vi nu valt att ställa ut utgör endast en del av våra samlingar. Vi har valt ut ryor från olika tidsåldrar, den äldsta har daterats till 1783 medan den nyaste är från 1935, berättar museiguiden Maria Ekqvist.

Ryor är ursprungligen inte väggbonader som man oftast ser på dem i dag, utan det handlade uttryckligen om bruksföremål (och statussymboler) som användes som täcken eller mattor.

– En del är enkla, men varma täcken som användes på slädar och eventuellt båtar. Sedan finns det mera dekorativa ryor som till exempel kunde användas bak på släden som dekorationer, säger Ekqvist.

Samtliga utställda ryor har en Pargaskoppling via personer eller byar.

– En av ryorna från 1798 härstammar till exempel från Vallis Norrgård och är vävd till brudgåva. Ryorna utgjorde med andra ord ofta hemgiften, berättar Ekqvist.

En del av ryorna är enkelsidiga med nock enbart på ena sidan, medan andra är dubbelvävda. Tunga är de också, vilket är en av orsakerna till att man inte hängt upp alla på väggarna i utställningen.

– Inslag av rött förekommer i rätt många ryor, där garnet alltså har färgats med växtfärger. Kors i olika former är också ett återkommande motiv i många av de nu utställda ryorna, berättar Ekqvist.

Mikael Heinrichs 050 306 2004/mikael.heinrichs@aumedia.fi