Gymnasiesamarbetet börjar på riktigt
Det blir en gemensam kursbricka och fritt fram att välja kurser från den andra skolan om man så vill. Dessutom introduceras flera gemensamma kurser.
Skolorna behåller sin självständighet och sitt språk, men de jobbar också gemensamt med vissa kurser.
– Det kan finnas orsak att betona att vi inte siktar på att ens i framtiden bli en tvåspråkig skola, en sammansmältning. Tvärtom, på det här sättet vill vi trygga existensen för två relativt små men starka gymnasier, säger utbildningschef Ulrika Lundberg och hennes kollega Katriina Sulonen från stadens finska bildningssektor.
Pargas har fått en föregångarroll då Utbildningsstyrelsen med den nya läroplanen har beviljat pengar för en temakurs om hållbar utveckling och globalisering, en kurs som är gemensam för Pargas svenska gymnasium och Paraisten lukio. Senare ska kurshelheten delges andra gymnasier i landet.
– Jag råkade se att det fanns pengar att ansöka om och sen blev det bråttom, säger PSG:s rektor Annika Gustafsson.
Det trevande samarbetet som hade pågått i något år skulle äntligen konkretiseras.
En kurs med miljötema lämpar sig väl i skärgårdsstadens båda gymnasier. Men i höstens kursutbud finns flera möjligheter för gymnasieeleverna att välja kurser som går i det andra gymnasiet.
– Det här verkar gå bra hem hos våra studerande, säger Ari Rintanen, rektor för det finska gymnasiet. Vi kan till exempel erbjuda kort franska, om man är beredd att gå den i PSG. Överlag har vårt kursutbud breddats och redan i diskussionerna med de nior som överväger vart de ska söka kom det fram att också de som hade tänkt sig Åbo nu kan tänka sig hemortens gymnasium.
Till det finska gymnasiet har 32 niondeklassare ansökt – vilket är en klar ökning jämfört med de senaste åren.
Det finska gymnasiet är litet, men skillnaden till Åbos finska gymnasier handlar inte enbart om storlek, framför allt handlar det om att de finska Åbogymnasierna är specialiserade och har olika inriktningar. Åbo har inte följt trenden i flera andra större städer i landet:
– I Raumo har gymnasiet över 600 elever, i Vasa har de slagit samman de finska gymnasierna så elevantalet är omkring 800, i Salo är det i samma stil, säger Rintanen, men ser en klar konkurrensfördel i det nya, växande samarbetet över språkgränsen: tvåspråkigheten kan bli en trumf för lilla lukio, tycker han.
Vissa arbetskurser i fysik och biologi hålls gemensamt i höst. Den finska läraren undervisar en del av kursen, den svenska en annan del. Eleverna språkbadar.
– De kurser som hålls så här är frivilliga kurser, och lärarna har varit positivt inställda till det, säger Annika Gustafsson.
Bildningscheferna poängterar att alla lektorer får välja, de har undervisningsskyldighet enbart på det språk de är anställda för.
Vad förändras i höst?
- Båda skolorna går in för blocksystem om 3 x 75 minuters lektionspass.
- Provveckorna och periodindelningen synkroniseras.
- Gemensam kursbricka.
- Gemensamma, fördjupande kurser (bl.a. gamlas dans, arbetskurser i fysik och biologi, B2/B3-franska, musikproduktion, golf, säkerhetskurs, temakurser).
Bland studerandena i Paraisten lukio är tongångarna positiva. Praktiskt språkbad välkomnas och ett större utbud på kursbrickan känns bra.
– Det är en bra förändring då man får flera kurser att välja mellan. För min del lockar kanske idrottskursen som visst skulle vara golf nu i höst mest, säger Aatu Dahl, andra årets studerande vid finska gymnasiet.
Klasskompisen Viivi Röntynen är också positivt inställd till det fördjupade samarbetet.
– Det känns vettigt att man får tala svenska också i andra sammanhang än under svenskalektionerna, säger hon.
Röntynen intresserar sig främst för den gemensamma säkerhetskursen som arrangeras på Gyltö i samarbete med Försvarsutbildningsföreningen MPK och Pargas reservofficerare.
Ett visst samarbete finns redan nu, men från höstterminen kör man fullt ut.
- Redan förra veckan hade vi en gemensam temadag, berättar Röntynen.
– Och kring valborg ordnade vi gemensamt program som studentkårsföreningarna arrangerade, fyller Dahl i.
I PSG är tongångarna liknande, men en viss oro finns för att redan från förr svåra kurser blir ännu svårare med främmande terminologi – trots att prov och skriftliga uppgifter kan avläggas på modersmålet.
– Jag tycker det låter som en bra idé med mera valmöjligheter, men för sådana som har svårt med finskan kan det bli extra knepigt, säger Alexander Gröning som studerar andra året vid PSG.
Anja Kuusisto
Mikael Heinrichs
050 306 2004/mikael.heinrichs@aumedia.fi