Gymnasieutbildningen firar 70 år i Pargas

Med 54 abiturienter i vår och fem kombistuderande som tar både studentexamen och yrkesexamen i vår ser det riktigt bra ut för den 70-åriga gymnasieutbildningen i Pargas. Men man ska inte ta det egna gymnasiet som en självklarhet.

Det är alltså inte Pargas svenska gymnasium som fyller 70 år, eftersom de första stegen på gymnasievägen hösten 1947 togs som en sjätte klass inom ramen för privata Pargas svenska samskola. Då inledde 20 elever sin bana mot studentexamen, som tio av dem tog.

https://youtu.be/DbuvnJKXH50

Namnet Pargas svenska samgymnasium kom in i bilden år 1973, Pargas svenska gymnasium blev namnet först 1985. Sedan 1978 har man verkat i nuvarande utrymmen, som granne till Sarlinska skolan.

Jubileumsfest blir det fredagen den 3 mars med både öppet hus för allmänheten och festmåltid för inbjudna gäster senare på dagen. Den 3 mars kan man bekanta sig med skolans utrymmen och till exempel sitta med på lektioner och ta del av föreläsningar mellan klockan 8.15–12.

Först och främst firar man alltså i arbetets tecken. Det relativt färska ViMe-samarbetet mellan PSG och finska Paraisten lukio har redan tagit sina första trevande steg, men från hösten ska det intensifieras ytterligare med nya, gemensamma kurser.

Det gemensamma campuset kunde till exempel heta Herlinska skolan.

Annika Gustafsson

– Än så länge har vi samarbetat kring livsåskådning och bildkonst, säkerhetskursen på Gyltö, Get the deal och förstås de elektroniska studentskrivningarna där vi delar utrymme, men de gemensamma kurserna ska köra igång på allvar i höst, trots att vi inte fått precis alla undervisningsblock synkade mellan skolorna ännu, säger PSG-rektorn Annika Gustafsson.

Temastudierna som kom in i bilden i och med den nya läroplanen från i fjol kör igång i period 5 (april-maj) med en palett på tre kurser som i sin helhet är tvåspråkiga.

Kursen i vår heter Förändring och fokuserar på Skärgårdshavets biosfärområde. Den här gången kommer kursen att fokusera på Själö och ordnas i samarbete med Skärgårdshavets forskningsinstitut (Åbo universitet) på Själö i Nagu norra skärgård.

– Temat och platsen varierar årligen, men projektarbetena som blir till ska vara ämnesövergripande och ha en koppling till hållbar utveckling. Kursen avrundas med ett slutseminarium där de studerande presenterar sina resultat, berättar Gustafsson.

Man kan alltså närma sig kursen ur till exempel en geografisk, biologisk eller bildkonstmässig vinkling – och med tanke på de stora förändringar som också Själö står inför finns det knappast någon brist på potentiella och aktuella vinklingar att ta sig an.

– Tanken är också att de studerande ska kunna delta i den finlandssvenska Teknatur-tävlingens projekttävling med sina arbeten. Vi har faktiskt kollat att det är helt i sin ordning att också finska gymnasiet deltar inom ramen för den här gemensamma kursen, säger Gustafsson.

Alla samarbeten är inte heller eviga. Till exempel NiVå-samarbetet mellan skolor i Västnyland och Åboland kommer sannolikt att avrundas småningom, dels på grund av att PSG går med i det finlandssvenska distansgymnasiet Virum.

Oroväckande siffror tyder på att en stor del av årets niondeklassare i Pargas har för avsikt att söka sig till gymnasier utanför den egna hemorten, något som PSG:s rektor Annika Gustafsson också luftat sin frustration över.

– Till en del misstänker jag att det kan ha med våra utrymmen att göra, eftersom vi har en viss utrymmesbrist och alla faciliteter inte är av senaste skriket eller ens alltid så ändamålsenliga, medger hon.

Däremot drar hon en lans för det lilla gymnasiets flexibilitet och de mindre grupperna och trivseln.

– Här i PSG ser lärarna sina studerande och stämningen är mycket mer familjär än i en större skola.

Ilkka Herlin och hans Baltic Sea Action Group-stiftelse är självklart en intressant aktör även ur gymnasiets synvinkel. Under hösten deltog en grupp PSG-studerande i det samnordiska projektet Nordiskt ö-företagande där en grupp studerande startade ett företag med kopplingar till Qvidja gård.

– Talkoandan i Pargas är också alldeles unik. Om man tänker på skolan här bredvid oss, Sarlinska skolan, byggdes ju den i princip med talkoinsatser. Jag skulle mer än gärna se en tillbyggnad på andra sidan Skolgatan som skulle gagna alla skolor som finns här. Det gemensamma campuset kunde till exempel heta Herlinska skolan, kastar Gustafsson fram.

Mikael Heinrichs

050-306 2004/mikael.heinrichs@aumedia.fi

Korrigerat årtalet när skolan bytte namn.