Höstens färger

Det sägs att Paris livsstil kan beskrivas med tre ord: metro–arbete–sömn. På sätt och vis stämmer det. Dagarna går så fort att då det äntligen blir vår hinner man inte ens gå ut till parkerna för att säga ”Hej på dig våren, vad trevligt att se dig igen!”.

I Paris är man alltid sen och jag försenar mig från våren. Jag inser det först då det blivit sommar. Det samma gäller hösten. Trädet utanför mitt fönster påminner mig om det faktum att det kanske är höst, trädet har fällt sina blad. Det är lite konstigt för trädets blad har hela tiden varit färgade i en vacker lila färg. Man blir lite häpen…

Alla andra träd blir bara bruna med tiden tills bladen flyger med vinden och slutligen hamnar ner på marken. Efter det kommer gatsoparna och borstar dem till en hög och så plockas de upp i sopsäckar. I Paris hinner man inte se bladen falla utan man bara konstaterar att det blivit vinter då bara en tunn t-skjorta inte är tillräckligt för att hålla kylan undan.

I Finland har vi däremot fyra tydliga årstider. Varje årstid har sina specifika drag och färger. Speciellt våren känns extra magisk då hela naturen vaknar till liv. Den nyfödda gröna färgen känns så levande tills blommorna och dofterna överväldigar en – än en gång.

Ibland längtar jag till Finland på hösten för dess färger känns så lockande. Höstfärgerna tar över i de sociala medierna och man skulle själv vilja ta del av höstdoften och faktiskt se färgerna med egna ögon.

Då jag var liten brukade vi med min syster gå ut till skogen och leta efter de vackraste bladen. Efter det brukade vi plasta in dem och göra kort av dem. Vi brukade också rita med kritor på dem och på det sättet överföra deras form på pappret, försöka återskapa de ljuvliga färgerna på ett artificiellt sätt.

Då jag tänker på hösten tänker jag på mysiga kvällar med eld i öppna spisen, yllesockor och ett varmt täcke över benen.

Jag tänker på kalla kvällar, stjärnhimlar, stjärnskott och på önskade drömmar. Jag kan känna doften av de kalla och fuktiga höstmorgnarna, se dimman och känna dess fräschhet då jag cyklade igenom den när jag som yngre skulle till skolan.

Jag blir lite melankolisk då jag tänker på hösten för det betyder att snart blir det vinter och kallt igen efter en så fin sommar. Vintern är inte heller så tokig för då betyder det att snart är det jul, nytt år och nya äventyr som väntar på en. En ny start.

Höstens färger får mig också att tänka på målare som Gauguin eller Van Gogh. Färgerna får mig att tänka på min soffa som har liknande färger med många färggranna kuddar. Hösten ger mig lust att själv sätta igång med att måla och använda de starka och magiska färgerna som naturen bjuder på.

Ta dig tiden att gå ut och faktiskt beundra bladen, träden, färgerna och dofterna. Försena dig inte från hösten som Parisborna så ofta gör!

Sandy Bee/Sandra Wallin

Den fria konstens pioniär, tatuerare

Paris-Pargas