Imageförlust eller inbesparing?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Ska man nu igen dra in en byskola? Hur ska man riktigt förhålla sig till det? Ingen helt enkel match – och i ärlighetens namn ska det medges att jag själv aldrig gått i en byskola eller varit bosatt så att det hade varit aktuellt för mina barn att gå i en byskola.
Jag har i egenskap av skribent varit ”delaktig” i flera skolindragningar, både i dåvarande Kimito kommun när Tjuda skola hamnade på fallrepet och i Hangö då Täktom (och Lappvik) skola blivit objekt på stadens lista över fastigheter som är till salu.
Men lönar det sig att bygga till för 1,45 miljoner euro då elevunderlaget sviktar? Nej, säger Samlingspartiet i alla fall. Det är i sista hand upp till fullmäktige att göra ändringar om man vill riva upp det beslut som fattades i maj 2015 efter flera omröstningar. Då gick fullmäktige med rösterna 23–20 in för att inte inkludera Sunnanberg skola i sammanslagningen av skolor i ”södra Pargas”.
Att det däremot råder en rätt stor press på dagvårds- och grundskolplatser i de delar av staden man kallar ”norra Pargas”, grovt sagt Kårlax, Lielax och Kirjala, är ett faktum. De relativt nya bostadsområdena norr om centrum, Ljusudda och Norrbystrand bidrar till den här utvecklingen och ser man till var det finns tomter i staden är det till en stor del i de trakterna.
För en som bor relativt nära kommungränsen till S:t Karins kan det som händer och sker i stamstadens södra delar, eller ännu mindre i skärgårdsdelarna, kännas avlägset och ointressant. Särskilt om man helt naturligt utnyttjar tjänster i S:t Karins och Åbo framom de som Pargas erbjuder.
Att det därtill kan skönjas en viss dragkamp mellan det svensk- och finskspråkiga i skoldebatten är aningen problematiskt. En sådan motsättning är icke önskvärd på en tvåspråkig ort där man under den senaste tiden kunnat njuta av en rätt samstämmig atmosfär.
Att Pargas behöver fler invånare och få till stånd ett trendbrott i den negativa befolkningsutvecklingen är helt klart. Här ska man inte se till vilket språk en potentiell inflyttare talar. Inte heller någon annan form av tillhörighet för den delen.
Få saker leder till lika stort engagemang hos kommuninvånare som skolnätet och -maten. En utredning också på den fronten har gjorts – en privatisering av kosthållet är ett alternativ som fullmäktige kommer att ställas inför inom kort.
Senast nu i budgettider lär det svida hos en eller annan förtroendevald att nya fullmäktige, eventuellt nedbantat till 35 ledamöter, inleder sitt arbete först från och med den 1.6.2017 och inte vid årsskiftet. Att de här besluten får vänta tills dess är föga sannolikt.
Mikael Heinrichs 050 306 2004/mikael.heinrichs@aumedia.fi