Julkommers och småstadsstämningar
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Julhandeln i år sägs gå knaggligt. Vi handlar mindre eller använder i varje fall inte lika mycket pengar på julklappar som tidigare år.
Enligt Finsk handel antas vi handla julklappar för drygt 300 euro i år, då medeltalet i fjol låg på 398 euro.
Många köpmän i Pargas har vittnat om att hösten varit en ganska mörk tid här också – inte bara vad gäller vädret, utan uttryckligen vad gäller klirret i kassan.
Trenden tycks vara sådan nu: Många väljer att prioritera annorlunda när börsen är tunnare, andra väljer second hand också som ett ekologiskt val.
Vi kanske överlag har blivit mer medvetna som konsumenter – drivna till det av ekonomiskt nödtvång eller av våra värderingar.
En värdering kan också vara att styra sin uppköp till det lokalt producerade eller det som lokalt finns till hands.
Att det finns ett utbud i den här småstaden råder det nämligen ingen tvekan om. Det märker inte minst den som läser den här tidningen noga.
Samtidigt kommer vi aldrig ifrån det enkla faktum att Åbo för Pargasbon ligger endast en halvtimme bort – eller två timmar bort, varifrån man nu ser på saken.
Åbo är regionens kommersiella centrum, och det kan ingen kampanj eller Pargasköpman rå på.
Att ”sympatihandla” på hemorten då och då håller knappast i längden några affärsrörelser i gång. Konsumenter är nämligen medvetna varelser, men känner de att de får valtuta och service för pengarna är valet att handla på hemorten smidigt.
Därför är det våra val och värderingar det handlar om.
Vi väljer. Det här veckoslutet är valet sällsynt enkelt om man tycker om att få en mysfaktor kallad småstadsfeeling på köpet.
Man vågar redan på förhand påstå att det blir trångt på gränder och gator i Gamla Malmens kvarter när julmarknaden ordnas.
Den ordnas eftermiddagstid då kommersen på Köpmansgatan tystnat. Man hinner gott besöka båda och det är inte många steg från den nya Malmen till den gamla.
De broar som förenar kan fungera som symboler, kanske också här finns underlag för någon slags nytt samarbete i jultider?
Gamla Malmens julmarknad har naturligtvis en annan profil än näringslivet då många försäljare och även marknadsarrangören är en förening vars verksamhet baserar sig på frivilligarbete.
Oberoende är det väl något av det enda goda med ekonomiskt krassa tider: Det här med att man måste söka nya lösningar och nya samarbetsformer, som i förlängningen kan föra oss i en utveckling mot det bättre.