Kalksten från Pargas i centrum för ny hållbar utveckling

– Vi vill att allt som vi bryter från våra gruvor och dagbrott ska kunna användas. Eftersom planeten befinner sig i ett ganska krasst läge måste vi hjälpa till att utvecklingen går i rätt riktning, så att man på sikt kan minska de mängder som måste brytas ur fyndigheterna.

Så förklarar Mathias Snåre, direktör för forskning- och utveckling vid Nordkalk orsaken till att företaget nu leder ett nytt kluster för att främja cirkulär ekonomi inom byggnadsindustrin.

– Nordkalk har i åratal varit ett miljömedvetet bolag med många kunder inom miljösegmentet. Om vi säljer ett ton kalksten till en kund så är vår långsiktiga målsättning att det i allt högre grad ska cirkulera hos kunden, säger han.

Vetenskapscentret Turku Science Park i Åbo är en viktig partner.

Paralleller till kemikluster i Reso

Snåre drar paralleller till Reso där det finns ett motsvarande samarbetskluster inom kemibranschen, Smart Chemistry Park.

– Vi vill samarbeta både med företag och universiteten för att få nya idéer och innovationer för en cirkulär ekonomi inom byggbranschen.

Klustret kommer till en början att vara forskningsbetonat.

– Vår strävan är att kunna växa inom våra affärsverksamhetsområden, säger han.

Inte bara kalksten

Därmed blir mervärde för kalksten en viktig utgångspunkt.

– Men också tvärvetenskap behövs för nya innovationer. Klustret ska inte begränsa sig till kalksten eller mineraler. Andra viktiga delar kan vara infrastrukturbyggande eller till exempel målfärger eller bränsle. Koldioxidutsläpp är också ett viktigt fokus.

Vilka företag och andra samarbetsparter som kommer att ingå i klustret är ännu oklart.

Snåre hoppas på omkring tjugo parter.

– Nu samlar vi intressenter och idéer bland företag inom byggnadsindustrin och andra aktörer. I höst hoppas vi komma i gång på allvar. Vilka konkreta affärs- eller forskningsprojekt klustersamarbetet utmynnar i klarnar när vi vet vad de medverkande vill och har behov av.

Internationell, med bas i Pargas

Klustret får sin bas i Åboregionen men eftersom exempelvis Nordkalk är verksamt i hela Nordeuropa ska det fungera internationellt.

Därför blir dess arbetsspråk engelska.

Förutom storindustrin hoppas Snåre också på en viss nivå av entreprenörskap som kan finnas i mindre företag.

Till en början arbetar man virtuellt, men meningen är att klustret också ska verka fysiskt.

Eftersom Nordkalk har sin forsknings- och utvecklingsavdelning vid huvudkontoret i Pargas ställer man sina lokaler till klustrets förfogande.

Han drar paralleller till den utvecklingscentral som Nordkalks föregångare Partek hade en gång i tiden.

– Eftersom Partek var ett stort bolag med internationell verksamhet drevs all utveckling inom byggindustrin där. Nu är vi på sätt och vis tillbaka i de tankegångarna, men med ett klusterupplägg i stället.

Carina Holm

carina.holm@aumedia.fi