När blev det ”ute” att vara snäll?

PK
En kvinna i mörk kavaj.
Alice Björklöf
Alice Björklöf
Publicerad:

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Nu är det jul, då ska man vara snäll. Det har vi lärt oss sedan vi var små. Som vuxen har jag märkt att ju närmare julen man kommer, desto mindre snälla är folk, åtminstone andra vuxna. Många som jobbar inom kundbetjäning och därmed är i kontakt med mycket människor har noterat samma som jag, när det drar ihop sig till jul, då blir vissa extra stingsliga och otrevliga.

Det har säker sin naturliga förklaring i en hög stressnivå. Vem i hela friden kom på den idiotiska idén att sätta julen och nyåret så nära varandra. Fatta vilken enorm arbetsbörda det innebär för de flesta människor - allt som skulle göras 2024 ska vara klappat och klart, alla rapporter ska vara klara, alla årsplaner, målsättningarna för nästa år, alla de sista mötena – samtidigt som man ska skaffa julklappar, förbereda julmaten, sälja sjutton slags olika strumpor, kex och ljus för hobbyföreningarna och gå på alla julfester och avslutningar. Pengarna tar slut och så hade man glömt något viktigt så man hamnar springa runt i affärer ännu den 23:e då man istället borde hugga granen och förbereda potatislådan. Man har verkligen inte det minsta intresse av att vara extra snäll.

Pengarna tar slut och så hade man glömt något viktigt så man hamnar springa runt i affärer ännu den 23:e då man istället borde hugga granen och förbereda potatislådan.

Det verkar dessutom som om man säljer sig på något vis om man är vänlig. Man ska stå på sig, kräva, kritisera och helst med en ilsken ton dessutom, om man ska inge respekt nuförtiden. Vad är det för beteende? Jag anser att man kan vara saklig och vänlig på samma gång, och jag anser dessutom att någonting har gått fel i vårt samhälle när man är coolare ju elakare man är. De riktigt elaka kolumnerna blir uppskattade, och det är liksom inte objektiv nyhetsrapportering om den inte är elak mot makthavare. På sociala medier verkar folk tävla i vem som kan skriva mest elakt, grilla mest, klaga mest – oftast utan att ha kollat fakta överhuvudtaget. Men det verkar inte ha betydelse, elakhet vinner över sanning, liksom.

Det finns litteratur till flickor om hur man ska lära sig att inte vara snäll, eftersom man då genast tydligen blir överkörd. Det skulle naturligtvis vara viktigt att kvinnor inte viker sig av ”snällhet”, det skulle dock vara ännu viktigare om detta skulle kunna fungera utan att man måste bli elak för att ha samma rättigheter i samhälle och arbetsliv. Är det definitionen av snäll som är mitt problem, används ordet snäll i för många olika betydelser? Att vara omtänksam och ha empati brukar vara synonymer med snäll. När blev snäll på något vis synonymt med vek eller svag? Eftersom det är så ute att vara snäll tycker jag tvärtom att det tyder på ganska stark självkänsla och starkt psyke att klara av att vara snäll i dagens värld. Kanske det kunde läggas in i lite fler personliga årsplaner 2025, mål för kvartal ett – vara lite mera snäll – det skulle inte skada.

Med önskan om ett Gott Nytt Snällare 2025.

Alice Björklöf
Skärgårdsbo och bankdirektör
Publicerad: