Nytt år, nytt liv

Jag öppnar Instagram-appen, tar en titt på Facebook. Jag bemöts av tiotals vänner och bekanta, alla med rund mage. De väntar barn! Senast jag hört av dem hade de nyligen förlovat sig, byggt hus eller skaffat hund. Ni vet allt det klassiska, så att säga. Det känns säkert tryggt i allt det andra lite mer okända, speciellt om du väntar ditt första barn. Eller vad vet jag som aldrig varit gravid? På ett sätt var det ganska förväntat, vi brukar även med en av mina vänner i smyg gissa vem som gifter sig eller får barn till näst. Ibland gissar vi rätt och ibland får vi oss en rejäl positiv överraskning!

Det roligaste med gravida släktingar och bekanta är att jag äntligen kan köpa så ljuvliga, franska babykläder! Jag har gått och sett på dem nu i flera år utan att kunna köpa dem! Det finns så fina leksaker också. Fast leksakerna som vi lekte med när vi var små var nog ganska häftiga de med. Jag lekte mest med Barbiedockor. En gång i tiden tillverkade man även gravida Barbiedockor, men hon var inte någon större succé, så man slutade med den produktionen. Sådan Barbie hade jag aldrig men vi gömde Barbie-kläder under hennes klänningar för att bilda den symboliska, runda magen. Sedan någon vacker dag ploppade bara babyn ut ur hennes mage!

Att illustrera en gravid kvinna var länge tabu inom konsten. En pionjär inom området är tysken Paula Modersohn-Becker. Hon målade alldeles förtjusande tavlor, mest självporträtt med sin runda mage. Det var en av hennes käraste drömmar att bli mamma, men hennes man, den kända konstnären Otto Modersohn var mindre förtjust i idén, eftersom han förlorat sin första hustru i barnafödsel… Paula skulle säkert ha målat hur vackra målningar som helst av sin dotter om hon inte skulle ha omkommit då Mathilde endast var ett par veckor gammal. Hon hade stannat allt för länge liggandes i sängen efter födseln. Det sägs att hennes sista ord var « schade » (« synd » på tyska »). Otto blev änka för andra gången.

Teknologin och kunskapen kring födsel har dock utvecklas mycket sedan dess, tack och lov. På Instagram följer jag ett par som valde att föda hemma med en barnmorska och doula. Jag tror att jag aldrig sett ett så vackert, fascinerande och lärorikt konto än denna doulas! Hon fångar viktiga etapper på bild, små detaljer som hon sedan förklarar på ett mycket enkelt och förståeligt sätt. En ny värld föds, en gammal värld utvidgas. Tänk att det går till på det här sättet? Det lärde jag mig inte i skolan, eller kanske jag inte lyssnade så noga då jag tyckte att det var så pinsamt? Det var så man såg på saken då, nu förstår jag inte alls vad som var pinsamt med det. Det är naturligt, en del av livet. Omkretsen. Cirkeln. Vi har alla varit i mammas mage och kommit ut därifrån på ett eller annat sätt.

Vi har alla en mamma. Nästan alla kallar henne för mamma också. Fast alla mammor heter samma sak vet vi ändå precis vilken mamma vi pratar om. Vår egen kära mamma. Mammornas ansikten blir så mjuka och milda under graviditeten. Deras blick ändras. Organen byter plats, ger rum för den växande hyresgästen. Kroppen är nog fantastisk. Matematik har aldrig varit min starka sida men det som fascinerar mig är att i och med den första graviditeten utvidgas familjen från 1 + 1 = 3. Men det är en annan historia.

Sandra Wallin

Fria konstens pionjär och tatuerare, Paris-Pargas