Öppet brev till beslutsfattarna i de tvåspråkiga åboländska kommunerna

PK debatt
Publicerad:

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Den avgörande informationen om elevantal och elevströmmar har studiehandledarna i skolorna. Enligt dem kommer antalet svenskspråkiga elever inte att sjunka på ett bra tag, däremot förväntas vi ha ett extra stort antal sökande till de svenska utbildningarna på andra stadiet i Åboland 2025. Antalet elever i årskurs 8 i de svenska skolorna i regionen är rekordhögt, totalt 351 elever jämfört med årets nior som är 303 och årskursen över dem som var 312 elever (Vipunen, 2022).

Är våra kommuner och mottagande skolor beredda på detta?

Läropliktslagen förpliktigar eleverna att söka vidare till gymnasiet eller yrkesutbildning. Vissa folkhögskolor erbjuder också linjer för läropliktiga – men i Åboland är alternativen få och alla ungdomar är inte mogna för att flytta hemifrån. Logistiken i regionen är inte heller den bästa, att förflytta sig mellan Pargas och Kimitoön eller Nådendal och Pargas dagligen utan bil är bökigt och tidskrävande. Redan inom Pargas stad har vi långa sträckor – inte i kilometer - men i tid.

En minskning av gymnasiestudieplatserna i kombination med ett högt antal sökande kommer att skapa oro och obalans och ett större antal elever som i praktiken inte kan välja att gå i den skola de i första hand önskar. Är detta valfrihet?

Pia Roos-Mattjus, ordf.

Jörgen Hermansson

Johanna Lindholm-Järvinen

Eva Palmgren-Wikström

Ann-Louse Sirén

Styrelsen vid Sarlinska skolans

och Pargas svenska gymnasiums

föräldraförening