Överraskningarnas show på slutrakan

Det har blivit många nya erfarenheter för franska utbytesstuderanden Margot Monmirel tack vare ungdomsshowen.

– Jag hade aldrig sjungit, dansat eller spelat teater inför publik innan jag gick med i showen, men det har varit alldeles otroligt spännande och roligt, säger utbytesstuderanden Margot Monmirel vid Pargas svenska gymnasium.

Tack vare sin medverkan har hon fått en massa nya vänner och medger att det kommer att kännas aningen tomt efter att föreställningarna tar slut nästa veckas tisdag. Samtliga återstående föreställningar har sedan länge varit slutsålda. Igen en gång har ungdomsshowen slagit nya rekord då det kommer till antalet sålda biljetter.

– Att för mig som utbytesstuderande som inte kände någon från förr komma med var en utmaning, men gänget har varit hur trevliga som helst och tagit emot mig väl, intygar hon.

Som pricken över i:et kommer hennes familj på besök till Pargas i veckoslutet och kommer att se den sista föreställningen på tisdag. Hon medger inte att hon skulle vara nervös inför deras besök.

– Jag är med i en cirkustrupp hemma i Frankrike och har en viss vana med att uppträda, men det är inget som går att jämföra, säger hon.

Då hon första gången fick veta om ungdomsshowen via Rotarynätverket som hon är utbytesstuderande genom, trodde hon att det handlade om någon kör eller liknande på högst ett tjugotal personer som skulle ”stå på rad och sjunga”. Den genomsyrande proffsigheten har överraskat henne.

– Det var en av Rotarymedlemmarna som känner Riddo som rekommenderade att jag skulle gå med och jag tänkte väl att varför inte, säger hon och medger att hon inte behövt ångra det beslutet.

Samtidigt har hon lärt sig svenska på ett mycket mer effektivt sätt – och förstås fått lära ut en del franska.

– Alla scheman och annat som hör till brukar finnas på svenska, så det gäller att hålla koll. Och Riddo brukar nu och då slänga in ett och annat franskt ord, skrattar hon.

Hon är hemma från en liten ort i samma storleksklass som Pargas, cirka 45 minuter nordost om Paris, så kulturchocken har i sig inte varit så stor.

Hon har nu bott i Pargas i ungefär ett halvår och bor kvar till slutet av juni, eventuellt en bit in i juli.

Att det blev just Finland för Margot var ingen direkt slump, utan ett medvetet val. Hennes kompis bror hade varit som utbytesstuderande i Finland tidigare och gillade landet. Då olika destinationsländer presenterades var de flesta intresserade av mera långväga länder som Australien, Kanada, USA och Brasilien – men Margot var fast besluten att välja Finland.

– Det är ett vackert och annorlunda land och som man sade till mig innan jag åkte knyter man sannolikt livslånga vänskapsband i Finland, säger hon.

– Hade någon sagt till mig för några år sedan att jag kommer att lära mig svenska – och litet finska – hade jag inte trott dem.

På frågan om hon lyckats värva flera studerande till franskalektionerna kan hon inte svara med säkerhet – men tror att åtminstone en tjej valt franska tack vare hennes rekommendation.

Hennes framtidsplaner är ännu aningen höljda i dunkel, men i något skede hade hon funderat på att ansluta till franska flottan – men är nu fundersam.

– Att åka bort hemifrån i ytterligare två år efter ett år i Finland känns kanske inte så lockande, så vi får se. Men jag planerar att resa också i framtiden, en tanke är att göra någon form av frivilligtjänst i exempelvis Vietnam. Jag vill så gärna hjälpa folk.

Förutom hennes roll i ungdomsshowen – som fransktalande förförerska och cirkuskonstnär – har hon också hjälpt till med sömnadsarbeten.

– Det är också första gången för mig, jag hade egentligen aldrig sytt någonting innan det här. Men nu har jag hjälpt till med balettkläderna. Vi har inte på samma vis textilslöjd i skolan som här, så det har varit nytt för mig.

Replikerna hon har i showen är för det mesta improviserade, men vad de betyder avslöjar hon inte – åtminstone ännu.

Mikael Heinrichs

050 306 2004/mikael.heinrichs@aumedia.fi