Pappersrecepten går till historien
Vid årsskiftet blir det många ändringar gällande läkemedelsersättningar och receptärenden. Till de mest betydande ändringarna hör avskaffandet av pappersrecept och förlängningen av receptens giltighetstid från ett till två år.
Nya och dyrare läkemedel höjer FPA:s ersättningsutgifter. För att dämpa höjningen har man i regeringsprogrammet beslutat att FPA:s läkemedelsersättningsutgifter ska skäras ner med 150 miljoner euro, varav nedskärningar på 134 miljoner euro görs under nästa år.
Inbesparingarna görs med hjälp av flera ändringar, som riktas mer mot apoteken och läkemedelsföretagen än mot läkemedelsanvändarna. Sparåtgärderna går ut på att öka priskonkurrensen mellan läkemedel, minska läkemedelssvinnet, främja rationell, det vill säga förståndig, medicinering samt flytta alla diabetesmediciner utom insulin till en lägre specialersättningsklass.
Provisor Pia Johansson vid Pargas apotek berättar att i fortsättningen skrivs alla recept i elektronisk form.
Läkare kan endast i undantagsfall göra en ordination på papper eller per telefon, till exempel vid en teknisk störning. Då omvandlar apoteket receptet till elektronisk form. Patienten kan inte längre säga nej till elektroniska recept. Pappers- och telefonrecept som skrivits ut år 2016 expedieras normalt på apoteken så länge recepten är giltiga.
Receptens giltighetstid förlängs till två år. Förut var recepten giltiga ett år. Målet är att frigöra arbetstid av läkarna från att förnya recept till andra uppgifter och att minska hälsovårdens utgifter.
För vissa läkemedel kommer receptet fortfarande att gälla ett år. Det gäller till exempel narkotiska läkemedel och läkemedel som i huvudsak påverkar centrala nervsystemet. Sådana är bland annat läkemedel med röd triangel.
Recept som skrivits ut före 2017 är giltiga ett år och med dem kan man handla på apoteket normalt så länge de är i kraft.
Expedieringsintervallen för ersättningsgilla läkemedel uppmärksammas noggrannare än förut. Apoteken ansvarar för att lagen följs i samband med läkemedelsköp. Målet är att minska mängden mediciner som samlas i hemmen och därigenom läkemedelssvinnet. I fortsättningen får man FPA-ersättning på receptmediciner med grundersättning först när den föregående läkemedelssatsen är nästan slutanvänd.
Tidigare har den praxisen gällt endast läkemedel med specialersättning och tilläggsersättning.
För dyra läkemedel, som kostar över 1 000 euro per förpackning, får man i fortsättningen ersättning endast på en månads sats åt gången. Så dyra läkemedel används bland annat vid behandling av cancer, koaguleringsstörningar och reuma. Enligt FPA:s statistik finns det på marknaden färre än 200 sådana förpackningar.
Alla diabetesmediciner utom insulinpreparat flyttas till den lägre specialersättningsklassen. Efter förändringen ersätter FPA 65 procent av priset på andra diabetesmediciner än insulin. Det innebär att ersättningsnivån blir samma som för mediciner mot till exempel kranskärls- och blodtryckssjukdom. Insulinerna hålls kvar i den högre specialersättningsklassen på 100 procent.
Den initiala självrisken om 50 euro, ersättningsklassernas procent – grundersättning 40, lägre specialersättning 65 och högre specialersättning 100 procent och självrisken per köp i den högre specialersättningsklassen (4,50 euro per läkemedel) förändras inte.
Det så kallade takbeloppet, årssjälvrisken sjunker lite år 2017 och är då 605,13 euro (i år 610,37 euro).
Den del kunden betalar själv för ersättningsgilla receptmediciner räknas till årssjälvrisken. Om takbeloppet överskrids har kunden rätt till tilläggsersättning och betalar då endast en självrisk på 2,50 euro per läkemedel och köptillfälle.
– Apoteket berättar och infor-merar kunderna i receptärenden och om ersättningarna, påminner provisor Pia Johansson.
Leena Lehtonen 040 563 8717/leena.lehtonen@aumedia.fi