Prägling

Föreställ er en vitskäggig man som går över en gårdsplan med sex kacklande gäss i en rad bakom sig. Så såg det ut när Konrad Lorenz, en österrikisk professor i zoologi, undersökte prägling hos gäss. Han ville få reda på vad det berodde på att gässlingarna var bundna till sina mödrar och följde dem vart de än for.

Konrad Lorenz hypotes var att ungarna börjar följa modern för att hon är den första rörliga varelse som de ser när de kläcks. Lorenz ville testa sin idé genom experiment. Han kläckte gåsägg i en kläckningsmaskin och precis då skalet sprack och gåsungen klev ur skalet drog han en papplåda som var fäst i ett snöre förbi boet. Gåsungarna började genast följa papplådan och betedde sig precis som nykläckta ungar som fick se en riktig gåshona när de kläcktes.

Senare ville Konrad Lorenz popularisera sina resultat och ordnade  så att det första som gåsungarna såg efter att de kläcktes var han själv. Gåsungarna började följa honom och betedde sig som om han var deras mamma. Experimentet gav upphov till små problem för professorn. Gässlingarna följer sin mor ända till hösten. Det blev ett långt vikariat som gåsmor för professorn!

År 1973 fick Konrad Lorenz tillsammans med tysken Karl von Frisch och holländaren Nikolaas Tinbergen Nobelpriset i fysiologi för sin forskning i etologi, vetenskapen som forskar i djurens beteende.

I februari i år visades i TV-nyheterna en dalripa i Kuusamo, som genast uppenbarade sig när en skogshuggare drog i gång sin motorsåg. Ripan var mycket tam och trygg när den befann sig i skogshuggarens närhet. Den trippade in i hans hus och helt utan fruktan hoppade den in på baksätet i hans bil. När motorsågen stoppades flög ripan bort från gårdstunet, men kom genast tillbaka när sågen igen drogs igång.

Det slog mig genast att ripan måste ha blivit präglad på skogshuggaren och hans motorsåg! Men hur i all världen hade det gått till? Hade skogshuggaren använt sin röjningssåg nära dalripans bo och skrämt bort riphonan just när ungen höll på att kläckas? Var skogshuggaren med sin högljudda maskin den första levande varelse som ripungen fick syn på? I varje fall hade ripan fäst sig vid skogshuggaren på samma sätt som andra ripungar fäste sig vid sina mammor!

Prägling förekommer antagligen också hos människan. Fostret har redan i många månader vant sig vid mammans hjärtljud. Genast efter födseln strävar man efter att placera det nyfödda barnet, till och med otvättat, på moderns bröst. Då uppstår en sammankoppling av de trygga hjärtljuden med mammans doft och röst. Man antar att en prägling uppstår som sammanlänkar mamma och barn. Närheten stimulerar också produktionen av modersmjölk hos mamman. Om barnet av någon orsak isoleras från modern kan mjölkproduktionen avta.

Präglingen mellan modern och barnet är ett resultat som har uppkommit genom en naturlig utveckling som pågått i över hundratusen år. Men präglas inte barnet på pappan? Varför inte? Vilka roller har utvecklingen reserverat för mamman och pappan i barnets liv?