Räddningstjänsten – vårt livsviktiga skyddsnät, inte en budgetpost att skära ner på
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Säkerheten är en grundläggande rättighet, och räddningstjänsten utgör den trygga bas vi alla måste kunna lita på. I Egentliga Finland, där över 13 000 akuta insatser sker årligen – från brandbekämpning och trafikolyckor till kemikalieutsläpp och sjö- och kustomräddningar – är varje minut och varje sekund ovärderliga. Ändå talas det allt oftare om budgetnedskärningar, nedläggning av brandstationer och skärpta restriktioner i underhållet av räddningsfordon. Frågan vi måste ställa oss är: Kan vi verkligen riskera att försvaga det skyddsnät som i kritiska stunder kan betyda skillnaden mellan liv och död?
Utmaningarna är konkreta. I en växande region där befolkning och servicebehov ökar, kämpar både professionella räddningsarbetare och frivilliga enheter med personalbrist. När varje akutfall kräver en snabb och samordnad insats, riskerar vi att se längre väntetider, ökade skador och i värsta fall förlorade liv. Varje gång vi minskar resurserna, skär vi inte bara ner på kostnader – vi minskar också vår förmåga att rädda liv.
Det finns dock lösningar. Genom att investera i modern teknologi, såsom digitala kommunikationssystem, kan vi förbättra koordinationen och effektiviteten vid akuta insatser. Etablerade system för snabb digital kontakt mellan räddningscentraler och insatsstyrkor kan kraftigt minska responstiderna. Vidare måste vi satsa på kontinuerlig utbildning och välfungerande arbetsmiljöer för våra räddningsarbetare. Med bättre stöd, mer rimliga arbetsvillkor och en ökad vilja att samarbeta över kommungränserna kan vi säkerställa att personalen inte bara överlever, utan trivs och utvecklas.
Vi bör också inte glömma vikten av förebyggande åtgärder. Genom att investera i säkerhetsutbildning och tidiga insatser kan vi minska antalet olyckor och därmed även de akuta belastningarna på räddningstjänsten. Slutligen är det avgörande att vi omprövar våra prioriteringar: räddningstjänsten är inte en lyx – den är en nödvändighet.
Vi har nu möjligheten att välja: fortsätta med kortsiktiga nedskärningar som i längden leder till större kostnader och mänskligt lidande, eller investera i de system och den personal som gör att vårt samhälle kan stå emot kriser med mod och effektivitet. Har vi råd att kompromissa med säkerheten, eller vågar vi satsa på en framtid där varje insats räknas