Staden vill stöda närståendevårdare

Heillä on omaishoitajien terveystarkastusten langat käsissään. Tiina Jakobsson (vas.) ja Johanna Hoyer kotisairaanhoidosta, keskellä omaishoidon sosiaaliohjaaja Heidi Tuominen. Kuva: Leena Lehtonen.
Håller i trådarna för hälsogranskningen. Tiina Jakobsson från hemsjukvården, handledare inom närståendevården Heidi Tuominen och Johanna Hoyer från hemsjukvården. Foto: Leena Lehtonen.
Håller i trådarna för hälsogranskningen. Tiina Jakobsson från hemsjukvården, handledare inom närståendevården Heidi Tuominen och Johanna Hoyer från hemsjukvården. Foto: Leena Lehtonen.
Publicerad:

Enligt social- och hälsovårdsnämndens beslut inleds i år regelbundna undersökningar av närståendevårdarnas hälsa och välmående. Det är viktigt att de som vill vårda sina anhöriga eller närstående får tillräckligt med stöd för att orka med denna krävande uppgift.

Hälsogranskningarna omfattar alla närståendevårdare och de kallas till hälsogranskning vartannat år. Granskningarna är kostnadsfria och frivilliga.

– Vi genomförde i höstas en pilotperiod för kontroll av närståendevårdarnas hälsa och välbefinnande. I kontrollen deltog fem personer som vårdar sin make eller maka hemma, berättar Heidi Tuominen, handledare inom närståendevården.

Kontrollerna utfördes av hälsovårdare Tiina Jakobsson från hemsjukvården.

På kontrollerna mäts deltagarnas blodtryck och blodsocker, men huvudvikten ligger på samtal. Som underlag för diskussionen används en blankett som närståendevårdaren får tillsammans med kallelsen för undersökningen.

– Den här så kallade cope-blanketten är för bedömning av stödbehovet hos en person som vårdar en närstående, berättar Tiina Jakobsson.

Lag om stöd för närståendevård (2.12.2005/937)

  • 1 § Lagens syfte är att främja närståendevård som är förenlig med den vårdbehövandes bästa genom att trygga tillräckliga social- och hälsovårdstjänster samt en kontinuerlig vård och stöd för närståendevårdarens arbete.
  • Närståendevård består av tre helheter: arvode, avlösning samt service och tjänster.
  • En vård- och serviceplan görs i samband med beslutet om stöd för närståendevård.
  • Närståendevårdaren har rätt till minst 3 dygns ledighet per sådan kalendermånad under vilken han eller hon oavbrutet eller med få avbrott varit bunden till vården dygnet runt eller fortgående varje dag.

Med hjälp av blanketten kan man bedöma hur belastande närståendevården är och om närståendevårdaren behöver stöd.

Undersökningarna utförs i Seniorum, i hotellfastigheten vid Strandvägen, och de gäller inte enbart äldre personer utan är avsedda att stöda till exempel närståendevårdare som vårdar personer med funktionsnedsättning eller långtidssjuka barn och unga. Besöket räcker ungefär en och en halv timme.

Vid behov kan närståendevårdaren hänvisas vidare till fortsatta undersökningar, rehabilitering, hemvård, tandvård, minneskoordinator och så vidare.

Heidi Tuominen berättar att man har skickat ut ett fyrtiotal kallelsebrev på finska och kommer att skicka ett femtiotal brev på svenska. I år kallar man till hälsoundersökning de vårdare som har fyllt 65 år. De som är under 65 år, kallas till undersökning nästa år.

– Målet med undersökningarna är att hjälpa och stöda närståendevårdarna i deras viktiga arbete, säger Tuominen.

Hon tillägger att i allmänhet är läget bra i Pargas när det gäller avlösning, intervallvård, korttidsvård och familjevård.

För närståendevårdare ordnas regelbundet bland annat vattenjumpa och samtalsgrupper. Rekreation och läger ordnas årligen för både närståendevårdare och vårdtagare.

Leena Lehtonen

040 563 8717/leena.lehtonen@aumedia.fi