Stress och tristess

För några veckor sedan såg jag en dokumentärfilm på Yle Teema som handlade om tristess. Man tror ofta att tristess handlar om mental passivitet, men enligt dokumentären är tristess i själva verket ett tillstånd av stress. Forskare har upptäckt att man har högre nivåer av stresshormonet kortisol i blodet när man är uttråkad. Man blir alltså stressad och nervös när man känner sig uttråkad. Alla vet att stress inte är bra för oss!

Det är kanske därför så många idag grabbar tag i sin mobil eller i sin surfplatta genast när de har en sekund över. Vi vill inte ha tråkigt eftersom det stressar oss. Dessutom är det ju så inne att ”multitaska”, vi tror att vi är effektiva och duktiga när vi har många bollar i luften. Vi har vant oss vid ett konstant informationsflöde som är tillgängligt så gott som hela tiden, på telefonen, datorn, surfplattan, och dessutom har vi de ”gamla” medierna tv och tidningar. Dagens informationsflöde gör att det är svårt att ha tråkigt. Men om tristess är dåligt, så är det väl bra. Eller?

Nyligen läste jag en artikel som beskrev de negativa effekterna av ”multitaskandet” och slösurfandet. Med slösurfandet menar jag när man hoppar från en artikel till en annan på webben eller blir konstant avbruten eftersom det plingar till i mobilen av en ny e-post, ett sms, ett Facebookmeddelande, Twitter eller Instagram.

Hjärnforkare har kommit fram till att också det här leder till en ökning av adrenalin och stresshormonet kortisol. De här ämnena överstimulerar hjärnan och försämrar tänkandet. Det skapar dessutom ett dopaminberoende, hjärnan belönas av nya intryck, vilket i sin tur gör att vi ständigt letar efter extern stimulation.

Det är alltså inte bra att ha tråkigt, men det är inte heller bra att fastna i det konstanta informationsflödet.

Hur ska vi hitta en balans där vi vare sig är uttråkade eller överstimulerade?

Det gemensamma med de båda tillstånden, tristess och överstimulering, är att man i ingetdera tillstånd är 100% närvarande i det som är. Tankarna flackar, man är inte fokuserad och det skapar stress. Hur bryter vi det tillståndet?

Jag tror att svaret är att umgås mer med människor i verkliga livet i stället för att umgås med datorn eller tv:n. Träffas öga mot öga över en kopp kaffe eller en bit mat i stället för att föra en diskussion via facebook. Gå på teater eller en föreläsning, kanske bli aktiv i någon förening.

I Pargas finns det massor att göra; det ordnas evenemang av olika slag, föreningarna är aktiva och kursutbudet på medborgarinstituten är stort. Man kan bowla, gå på matlagningskurser, se på bio, vandra i naturen för att bara nämna några exempel.

Visst är det bekvämt och enkelt att efter en lång arbetsdag grabba tag i den bärbara datorn och slänga sig i soffan. Och visst, man måste vila ibland också. Men min personliga erfarenhet är att man får mycket mer energi av att ta sig ut bland folk efter jobbet, träffa vänner, motionera eller gå på en kurs. Det ger faktiskt mycket mer energi än slösurfandet i soffan!

Marina Saanila