Den här lilla utsvävningen under mitt städprojekt ger mig en känsla av att tiden är cirkulär. Att livet rullar på. Mycket förändras, och ändå just inget.
Dirigenten har ett oändligt tålamod, och lyckas entusiasmera oss att kämpa, att få oss att hålla klaffen då vi yrar och sen, till slut, sjunger vi som en änglakör!
Året 2018 är för övrigt Zacharias Topelius jubileumsår och märkesåret för det finländska inbördeskriget. Jag är helt övertygad om att dessa teman inte kommer att figurera ens närapå lika frekvent i medierna.
Jag ifrågasätter på inget vis hans arbetsinsats, men visst måste man medge en sak. Hans förutsättningar att bli utlandsproffs var trots allt av en helt annan kaliber än Julia Tunturis.