– Det här har jag gjort i över 20 år, säger Sture Lindroos som är kontaktperson för stora rovdjur i Pargas och dessutom fungerar som kontaktperson för klövdjurskollisioner.
Sammanlagt 150–160 uppdrag per år
Som kontaktperson för stora rovdjur är det Lindroos som tar emot anmälningar av folk som har gjort någon slags observation av rodvjur, främst handlar det om lo och varg, men några enstaka björnobservationer har han också varit med om. Den andra uppgiften inom jaktvårdsföreningen går ut på att vara kontaktperson för klövdjurskollisioner, och den uppgiften är betydligt mera tidskrävande.
– Till klövdjurskollisionerna går det år mycket tid, jag har 150–160 uppdrag per år. Folk ringer till 112 som kontaktar polisen, som i sin tur kontaktar mig.
Lindroos berättar att uppdragen tidsmässigt kan variera från en timme till nästan en halv dag.
Rovdjursobservationer för Lindroos in i ett system som heter Tassu, där uppgifterna registreras. Till Lindroos uppgift hör att konstatera att det faktiskt är fråga om ett sådant rovdjur som man tror. På vargfronten har det varit ganska lugnt, konstaterar Lindroos, trots att det har gjorts många observationer i Pargas under den senaste tiden.
Normalt är vargen skygg för människan
– Det är inte så många som har ringt och varit oroliga över vargen, jag hade väntat mig flera samtal. Folk har inte varit rädda, vargen ser så snäll ut, säger Lindroos och tillägger att vargen trots allt är ett rovdjur som man inte kan lita på.
Normalt är vargen skygg för människan och man ser ofta bara spår av den. Den rör sig också vanligtvis nattetid, att se den mitt på dagen är mera ovanligt. För att skrämma bort en varg måste man ansöka om lov.
– Här i Pargas passar inte en varg in så bra bland tätbebyggelse och små skogar. Om vi antar att det är en fjolårsvalp, så rör den sig en tid här och söker sig sedan till nya områden.
PK
Kommentarer