Det finns efterfrågan på tomter igen

Optimist. Markanvändningsingenjör Peter Lindgren på Pargas stad ser optimistiskt på framtiden. Hösten har gett positiva signaler. Foto: Mikael Heinrichs
Optimist. Markanvändningsingenjör Peter Lindgren på Pargas stad ser optimistiskt på framtiden. Hösten har gett positiva signaler. Foto: Mikael Heinrichs
– Trenden har vänt riktigt på allvar nu under hösten och det finns all orsak till optimism igen.
Det säger markanvändningsingenjör Peter Lindgren på Pargas stad. Han är den som i sista hand ansvarar för marknadsföringen av stadens tomter.
Han intygar att särskilt fjolåret var exceptionellt dåligt, men under det här året har stadens tomtförsäljning igen vänt uppåt.
– Vi har nog prövat på att lägga ut tomter till försäljning hos fastighetsförmedlare tidigare och det visade sig inte särskilt lyckat den gången. Jag påstår förstås inte att det nödvändigtvis skulle gå likadant nu, men om man tänker på det hela ur skattebetalarens synvinkel känns det vettigare att sköta tomtförsäljningen på egen hand, säger Lindgren som svar på fastighetsförmedlarnas frågor i förra veckans PK.
– Den verkliga sakkunskapen i tomtfrågor finns trots allt hos staden. De fastighetsförmedlare jag talat med under sommaren och förra sommaren har de själva till och med konstaterat att tomter inte går åt, säger Lindgren.
Kunderna söker helt enkelt färdigbyggt, eller har åtminstone gjort det de senaste par-tre åren.
Då han jämför fjolåret som var närapå alla tiders sämsta med det här året, är det som natt och dag. Men ser man några år bak i tiden hade Lindgren verkligt bråda dagar på kontoret – eller ja, kontoret hann han knappt sitta i. Det var visningar till höger och vänster.
– Nu händer det faktiskt saker. Telefonen ringer betydligt oftare och det kommer massor av förfrågningar medan fjolåret var oerhört tyst, både då det gällde tomtförsäljning och nybyggnation. Det beviljades också färre bygglov än vanligt, säger Lindgren.
Exakt vad trendbrottet nu beror på vet Lindgren inte, utan kan enbart spekulera. Samma tendens har märkts av också i grannkommunerna då Lindgren diskuterat med sina kolleger.
– Vinden vände alldeles plötsligt här under hösten. Vi säljer en tomt nu på fredag, en till i början av oktober och dessutom har vi två tomter där arrendeavtalen ska skrivas på inom kort.
Majoriteten av dem som nu visat intresse för tomter i Pargas har hittat stadens tomtutbud via nätet. Förutom nätet marknadsför staden sitt tomtutbud i samband med Bygga och Bo-mässan i Åbo.
– Om vi skulle ge ut tomterna till en utomstående aktör för marknadsföring och försäljning, är faktum ändå att kunskapen i sista hand sitter hos oss. Jag kan oftast svara på en del och i annat fall hänvisa vidare till byggnadsinspektionen och planläggningen som kan ge svar på frågor.
Om staden skulle gå in för att sälja tomter via en förmedlare gäller det att konkurrensutsätta försäljningen, vilket i praktiken betyder att uppdraget kan gå till vem som helst – inte nödvändigtvis en lokal aktör.
Det är överlag inte alls så vanligt att kommuner använder sig av utomstående förmedlare, särskilt inte om kommunen själv håller i trådarna för fastighetsbildningen.
– Det kan vara att vi skulle få någon enstaka tomt mer såld med att ge ut det uppdraget till en utomstående, men grundarbetet görs trots allt här och varje tomtförsäljning föregås av en politisk beslutsprocess. Anser man då i något skede att en viss tomt eller tomthelhet borde säljas av en fastighetsförmedlare är det läge att ta den diskussionen då.
Men också i det fallet förespråkar Lindgren att staden först försöker sälja i egen regi.
– Man kunde kanske ändå göra ett försök på något bostadsområde där vi har flera egnahemstomter osålda, säger Lindgren.
Med fastigheter är det en annan sak. Där har staden testat med synlighet på webben i olika förmedlingstjänster, men också annorlunda metoder och kanaler.
Lindgren lyfter fram fastigheten i Granvik som nyligen såldes som ett exempel.
– Vi hade den till salu i två månaders tid och den hade knappast marknadsförts som ett skilt objekt om den legat hos en förmedlare, men nu gjorde vi det. Det väcker mer intresse då kommunen säljer.
Att utbudet inte alltid motsvarar efterfrågan kan Lindgren hålla med om. Han får många förfrågningar av potentiella tomtköpare som är intresserade av att bygga mindre och i ett plan.
Långköraren Kyrksundsstranden är förstås ett fall för sig.
Där borde Hartela bygga allt klart innan slutet av det här året, vilket de har signalerat att de inte kommer att göra. Ett vite på ca 400 000 euro ligger med andra ord och väntar, men förutom det har staden inte särskilt mycket de kan göra. Fastighetsskatten för obebyggda tomter är förstås högre än för bebyggda tomter.
– Vi kan då ge en byggnadsuppmaning, men det gäller i sådana fall alla obebyggda tomter i hela staden. Det har gjorts en gång tidigare, år 1989, så det handlar om en exceptionell åtgärd. I övrigt gäller det att förhandla enligt bästa förmåga, säger Lindgren.
Olika alternativ har luftats och en del av tomterna har staden köpt tillbaka. Det ligger förstås också i stadens intresse att få fart på den moderna trähusstaden.
– Beroende på hur förhandlingarna framskrider kan det bli aktuellt med att planera om för att möta efterfrågan på enplansbyggande. Konceptet med gemensamma fastighetsbolag fungerar inte riktigt i Pargas, så en indelning i mindre tomter kan bli aktuell, säger Lindgren.
Den gällande detaljplanen för området tillåter inte byggande i ett plan.
Mikael Heinrichs
050 306 2004/mikael.heinrichs@aumedia.fi

  • Läs också: Bostadsmarknaden i Pargas stampar på stället