Drömmen om ett gemensamt rum

– Vi har redan en längre tid funderat på ett tätare samarbete gymnasierna emellan och nu vill vi göra slag i saken, säger Annika Gustafsson och Ari Rintanen.

Som rektorer har de tagit initiativ till ett nytt projekt – ViMe – som skolorna med hjälp av finansiering från utbildningsstyrelsen kommer att förverkliga. Projektet inleds på allvar i och med att den nya läroplanen tas i bruk nästa höst.

– Vi kommer bland annat att skapa temahelheter och -studier som är gemensamma för de båda språkgrupperna, säger Gustafsson.

Två temahelheter känns redan nu givna: Skärgårdshavets biosfärområde och hållbar utveckling. Helheterna kommer att förverkligas i samarbete med vikarierande koordinator för biosfärområdet Julia Scheinin och utbildningschef för hållbar utveckling Tove Holm vid miljöinstitutet Sykli.

– Vi arrangerade en aftonskola för lärarkårerna för ett par veckor sedan och förankrade våra tankar och visioner hos dem, berättar Rintanen som tillträdde sin tjänst inför detta läsår.

Arbetet med den nya läroplanen är på gång. Ett övergripande tema i den nya läroplanen är samarbetet, vilket är en av de bidragande orsakerna till att Gustafsson och Rintanen nu går ut med sina tankar.

– Det finns många ämnen där det går bra att samarbeta, till exempel inom naturvetenskaper, konstämnen och språk, konstaterar Rintanen som har goda erfarenheter av liknande samarbete från Kimitoön där han tidigare arbetat.

Fortbildning av lärare, gästföreläsare och resor är andra delområden inom vilka man kan öka på samarbetet och samtidigt skära ner i kostnaderna – i enlighet med stadens önskemål.

– Våra visioner är starkt förankrade hos stadens högsta ledning, tjänstemän och politiker, intygar Gustafsson.

Den språkmur som ofta byggts upp är enligt Rintanen i själva verket något som först och främst existerar i föräldrarnas huvuden. För barnen och ungdomarna är sådana motsättningar inte alltid väsentliga.

– Personligen ser jag tvåspråkigheten som en stor styrka och konkurrensfördel snarare än en problem eller något som borde skilja folk åt, säger Rintanen.

– Vår dröm och vision är att vi en dag skulle ha båda gymnasierna under ett och samma tak, med ett gemensamt lärarrum, menar Gustafsson.

Ett första steg i den riktningen tas i och med ViMe-projektet där skolorna bland annat strävar efter att harmonisera perioderna och lektionspassen med raster och annat.

För små gymnasier handlar samarbetet naturligtvis i första hand om gemensam nytta, men delvis är det också en grundläggande förutsättning.

– På det här viset kan vi fortfarande erbjuda en bred utbildningspalett medan vi samtidigt skär ner på kostnadssidan.

Det känns i många hänseenden naturligare att samarbeta med det andra gymnasiet på samma ort än med ett annat gymnasium längre borta, säger Gustafsson.

– Särskilt med tanke på att vi oberoende samarbetar naturligt kring flera frågor redan nu. Till exempel då det kommer till säkerheten i skolcentret samarbetar alla skolor längs Skolgatan, säger Rintanen.

Samtidigt påminner han om att studerandekårerna redan i dag samarbetar aktivt över språkgränsen. De elektroniska studentskrivningarna är ett annat område där man kan spara reda pengar.

– Om vi delar på utrymmet behöver staden bara förse ett rum med den teknik som behövs, säger Gustafsson.

Det nya tankesättet ställer naturligtvis sina krav på den enskilda läraren, inte minst om hen förväntas sköta till exempel språkutbildning på två språk. Samtidigt är det en stor merit för läraren i fråga.

– Skolorna på tvåspråkiga orter har tidigare i regel haft bra med resurser i och med att kloka beslutsfattare insett vikten av utbildning, säger Rintanen

– Jag ser det här som en rättvisefråga också, alla ungdomar i Pargas skall ha likadana förutsättningar att få en god utbildning, säger Gustafsson.

Mikael Heinrichs

050 306 2004/mikael.heinrichs@aumedia.fi