Ett nytt år, ett nytt jag

Vid årsskiftet gör många av oss löften inför det nya kommande året.

En vit januarimånad, att börja träna på gym eller börja jogga, godisstrejk.
Hur är det med alla dina löften då det har gått en månad av det nya och bättre året? Är de fortfarande verklighet då?

En större sak än de traditionella nyårslöftena är att fatta ett beslut om att göra en livsstilsförändring.
Inför en så stor förändring lönar det sig att stanna upp och fundera på den egna livssituationen.
Vad är det jag vill förändra?

Vad är det som har drivit mig till ett sådant läge som jag vill lära mig att komma ifrån?
Vilka ändringar är det jag behöver göra för att lyckas?
Vad måste jag ge avkall på?

Vid en livsstilsrenovering handlar det om en långsiktig och bestående förändring.
Enligt mig är den största utmaningen att komma ifrån gamla vanor.
Efter ett återfall är det lätt att ge upp.

Men om en godispåse förvillar sig ner i kundkorgen eller om det blir ett par tårtbitar för mycket på kompisens födelsedag eller om du hoppar över gymträningen ett par dagar så lönar det sig ändå inte att ge upp hela satsningen.

Ett förändringsprojekt handlar sällan om en jämn väg att gå utan längs färdens gång finns det motgångar och medgångar, framgångar och misslyckanden.

Hur man väljer är en central fråga då det gäller en större livsstilsförändring.
Under en filmkväll kan man dippa grönsaker i stället för chips. Det går att välja att dricka alkoholfri öl efter lördagsbastun.

Man kan medvetet lägga jobbsakerna till sidan då det inte är tid för dem.

Att göra rätt val kan vara mycket svårt om livet bara består av brådska.
Men är brådskan verklig eller bara en känsla?
Är det möjlighet att röja plats i kalendern?

Det är inte alltid möjligt på grund av livssituationen att göra stora förändringar i det egna livet. Studier, skiftesjobb, de jäktiga småbarnsåren eller att man är en ensamstående förälder kan vara orsaker till att man inte kan börja den önskade livsstilsförändringen med den tidtabell som man hade önskat.
I de här situationerna skulle det i så fall vara viktigt att man inte känner dåligt samvete.
Möjligheter kommer senare också.

Eller kan man göra några små förändringar i små steg?
Varje dag ger en ny möjlighet.

Milla Jakobsson
En snart 50-årig mamma, som funderar på sitt välmående

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar PK:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Underteckna kommentaren med både ditt för- och efternamn, tack.


*