Sammanlagt ett trettiotal personer hade mött upp i Råttis, de mest långväga från Salotrakten. Om dragplåstret var nationalekonomen Jan Otto Andersson eller Naomi Kleins alltjämt aktuella film förblev aningen oklart – men diskussionen hade mycket väl kunnat fortsätta längre än den dryga halvtimme man vigt för den.
Filmen baserar sig på författaren och aktivisten Kleins bok med samma namn – på svenska Det här förändrar allt: kapitalismen kontra klimatet. Att filmen med sina inslag från Fort McMurray i delstaten Alberta i Kanada som för tillfället härjas av enorma markbränder på grund av utvinningen av olja ur gruset dessutom är än mer aktuell just nu var förstås inte heller fy skam. Mycket har sagts om Kleins dokumentärfilm från 2014 – och mycket sades också nu. Men oberoende av om man är klimatskeptiker eller oroar sig för den globala uppvärmningen är filmen en som lockar till diskussion.
– Vi tycker att det inte längre är ok att vänta på beslut uppifrån, utan att det är upp till var och en av oss att själva ställa om sitt liv i en mera hållbar riktning, säger Johanna Fredenberg som är en av initiativtagarna till Pargassammanslutningen.
Tanken är att arrangera ytterligare en handfull liknande filmvisningar med diskussionstillfällen efteråt. Arrangörerna tar gärna emot tips om välgjorda dokumentärer som kunde visas.
– Originalbokens titel är Kapitalismen kontra klimatet och därför bad vi nationalekonomen Jan Otto Andersson som är sakkunnig inom området hit för att diskutera och ge sina synpunkter på de teman som tas upp, sade Fredenberg.
Under diskussionen efter den cirka 90 minuter långa filmen togs bland annat den cirkulära ekonomin, självförsörjande och konceptet degrowth upp av Andersson och publiken.
– Hon är ju fantastisk på att engagera och beröra folk, Naomi Klein, konstaterade Andersson.
Han lyfte också fram boken Talouskasvun jälkeen som ett inhemskt alternativ. Boken är skriven av Maria Joutsenvirta, Tuuli Hirvilammi, Marko Ulvila och Kristoffer Wilén.
– Här i Finland har vi inte talat lika mycket om ”omställning” som i Sverige eller Tyskland, men i princip handlar det om samma tankesätt som förs fram också i den boken.
Frågan ”vad kan jag som enskild människa göra?” dök också den flera gånger upp i publiken – och något definitivt svar fick den förstås inte. Men någonstans måste man väl börja.
– Vi har en konkurrens mellan nationer och militära intressen. Man vill ha kontroll över de viktiga naturresurserna. Då blir staterna inblandade, oberoende om det handlar om kapitalism eller inte. Och vi är förstås som människor oerhört bundna av konsumtionen, sade Andersson.
Arrangörerna var nöjda med uppslutningen, men konstaterade att man kanske hade bordat ge ännu mera tid för diskussion.
– Vi är faktiskt nöjda över intresset, det var mera folk på plats än vi egentligen hade väntat oss, säger Fredenberg.
Mikael Heinrichs
050 306 2004/mikael.heinrichs@aumedia.fi
