Vem kommer inte ihåg barnkalasen, då dagens jubilar och de övriga barnen rusar från ett ställe till ett annat med röda kinder och svetten i pannan. Ibland var man tvungen att lugna ner framfarten för att undvika större olyckor. Man planerade in en del program för att man i någon mån kunde hålla ordningen. Presenterna var förstås viktiga, men de avnjöt man först i lugn och ro då gästerna avlägsnat sig. Ja, ifall leksakspresenterna fortfarande var hela då.
För en tid sedan firade vi vårt yngsta barnbarns tvåårs kalas. Bäst fart på kalaset hade den två år äldre storebrodern. Födelsedagsjubilaren själv koncentrerade sig på att öppna presentpappren – det effektivaste sättet verkade vara att riva upp det. Presenten sågs på snabbt och halvhjärtat och så fortsatte rivandet av följande paket.
På Kristihimmelsfärdsdag firade vi en lite annorlunda födelsedagsfest. Pargas finska församling fyllde aktningsvärda 70 år. Det fanns gott om festfolk på plats med början från biskopen. Församlingsverksamhet på orten har förstås erbjudits den finska befolkningen betydligt tidigare, men som en självständig församling räknas detta jämna tal. Ett bra födelseår det där Helsingfors olympiaåret. Grattis!
Församlingen har varit en bra förebild vad gäller aktivt samarbete med andra aktörer på orten. I tacktalet framkom samarbetet med såväl scouterna, skolan som föreningarna. Enligt mig finns det kraft att utnyttja detta på bredare font. Det gäller att ta sig ur eget bo och erbjuda en hjälpande hand för granngemenskapen och hitta ömsesidig nytta av samarbete.
Detta samarbete håller vi också på och utvecklar med de olika pensionärsföreningarna på orten. Pargas tvåspråkighet har sina egna utmaningar, men det får inte bli ett oöverkomligt hinder. Trots att man i Pargas har en skild svensk och finsk församling, har det inte hindrat ett bra samarbete. På samma sätt tror jag att språkfrågan inte utgör ett hinder bland andra gemenskaper på orten.
Födelsedagsfest blir det också på hösten då Pensionärsförbundets Pargas förening fyller 20 år. Det är förstås inte en lika ståtlig siffra som 70 år, men i föreningsverksamhet värt att fira. Medlemskåren som består av pensionärer i två årtionden har upplevt många ombyten, men med i sällskapet finns ännu någon av de grundande medlemmarna.
Varje person och gemenskap firar sina jubileumsår på sitt eget sätt. Någon firar i stillhet utan att väcka uppmärksamhet, någon med de närmaste inom familjen och någon med många inbjudna gäster, högtidligt eller ljudligt. Med tanke på åldern inom pensionärsförbundet, kommer man knappast att fira med svetten i pannan och röda kinder som på barnkalas.
Heikki Inkari
Ordförande för Eläkeliitto i Pargas
Översättning: Malin Johansson
Kommentarer