“För det är ju inte så att det inte skulle gå rykten i Pargas”

Jag känner åtminstone en person som tack vare coronablinkern fick veta att hen hade exponerats för coronaviruset. Hen lät testa sig och testet var positivt. Hen mådde ganska bra, höll sig i karantän och smittan spreds inte vidare.

Coronablinkern lanserades i Finland den 31 augusti. En dryg vecka senare hade applikationen laddats ner 1,8 miljoner gånger, vilket överträffade alla förväntningar. Syftet med applikationen är att underlätta att smittkedjorna bryts. Den som får ett larm om att man kan ha utsatts för smitta ska vid behov testa sig och framför allt, hålla sig borta från andra för att inte fler ska bli smittade.

En del städer och kommuner fungerar enligt samma princip som coronablinkern. De lägger ut information om att någon som sedan har bekräftats vara smittad av coronaviruset har befunnit sig på en viss plats en viss tid.

Syftet är att få människor som kan vara exponerade att vara extra observanta på eventuella symptom så att de ska kunna testa sig, stanna i karantän och förhindra att smittan sprids vidare.

Kimitoön är en sådan kommun. Här har kommunen gått ut med information både på sin webbplats och i sociala medier om att en person som sedan har testat positivt för coronaviruset har befunnit sig i till exempel i en viss kyrka en viss söndag eller att lunchgäster på ett visst café kan ha exponerats för viruset.

Från kommunens hälsovård har man uppmanat alla som besökte samma ställe samma tid att frivilligt gå i karantän och kontakta hälsovården.

Som coronablinkern, men på lokal nivå, om man så vill.

I Pargas har man valt en annan linje. Här informerar staden enbart om sådana fall av coronasmitta som har konstaterats inom stadens egen verksamhet. Staden har under hösten informerat om coronafall i Sunnabergs skola och i det finska gymnasiet. I övrigt intet och Pargasborna får förlita sig på coronablinkern – och på djungeltelegrafen.

För det är ju inte så att det inte skulle gå rykten. Ju mindre verklig information, desto mer rykten. Ju mer rykten, desto mindre fakta och sanning.

Det är därför bland annat regeringen och Institutet för hälsa och välfärd THL har hållit så otroligt många direktsända informationsmöten ända från början då viruset slog till i Finland – för att förse människor med korrekt information.

Nyligen fick ett forskningsprojekt kring vikten av korrekt information under coronakrisen, med forskare från Vasa universitet, Östra Finlands universitet och Försvarshögskolan, två miljoner euro av Finlands Akademi. Enligt forskningsledarna ska beslutsfattarna och medborgarna ha tillgång till korrekt och pålitlig information, annars finns en risk att information försvinner, förvanskas eller ersätts med felaktiga uppgifter.

Smittspårarna i Pargas har gjort ett gott arbete, vars omfattning vi andra har svårt att förstå. Men skulle vi inte alla i längden vinna på mer öppenhet kring risken för exponering, i stället för att ryktena sprids och lever sitt eget liv? Alla har inte en coronablinker.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar PK:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Underteckna kommentaren med både ditt för- och efternamn, tack.


*