Eleverna i Paraisten lukio kan av goda skäl vara stolta över sin gymnasieskola – i höstas tog gymnasiet med 70 elever redan för andra gången förstaplatsen i STT:s ranking av små gymnasieskolor.
Det är paus mellan lektionerna i lärcentret Brava och i korridorerna sorlar det av prat både på både finska och svenska. Man kan inte se gränserna mellan skolorna – åtminstone inte i korridorerna. Mira Ruponen-Kuutti, biträdande rektor för Paraisten lukio, säger att lärcentret har öppnat många möjligheter till samarbete på längre sikt.
– Vi försöker dock höja andan i vår egen gymnasieskola på många sätt. Paraisten lukio ordnade en egen julstund, vi ska ha vår egen ”potkiaiset”, och annat speciellt. Vi vill att studerandena ska känna att de är en del av Paraisten lukio, trots att lektionerna hålls här och där och även om det finns studerande från en annan skola i klassen intill, säger Ruponen-Kuutti.
Stöder också de duktiga
I december 2023 skrevs de bästa resultaten i studentskrivningarna, i förhållande till elevernas startnivå, för små gymnasieskolor i Paraisten lukio. Resultatet var detsamma under våren förra året. Anledningen till framgångarna är enligt biträdande rektorn och eleverna lagandan och gymnasiets ringa storlek. I gymnasiet går ett 70-tal elever, varav ett tiotal får sin studentmössa i vår. Elevernas utveckling från slutbetyget i högstadiet till studentexamen är den bästa i Finland, men vad ligger bakom framgången?
– Små gruppstorlekar är vår styrka. Grupperna kan ha färre än 10 elever, jämfört med grupperna i stora gymnasier. Små grupper möjliggör elevinriktad undervisning, då lär man känna de studerandes personliga styrkor. Och eftersom samma lärare nästan alltid undervisar genom hela gymnasiet syns utvecklingen bra.
Ruponen-Kuutti berättar att Paraisten lukio ger mycket stödundervisning om det behövs. Skolan stöttar även dem som det går bra för – så de kan höja nivån på studierna över grundkraven. Detta kräver att eleven står i centrum och även att lärarna är professionella.
– I Paraisten lukio känner lärarna varandra väl och jag skulle säga att vi har en bra stämning, både på lektionerna och bland lärarna. Lärarna är professionella och de kan sitt ämne. Det återspeglas också i kvaliteten på undervisningen.
Sämre utgångsläge än tidigare
De senaste åren har utgångskunskaperna hos de ungdomar som söker till gymnasiet försvagats, det gäller särskilt läs- och matematikkunskaperna. Ruponen-Kuutti tror att coronan är en del av orsaken.
– När ungdomarna studerade på distans var lärarens stöd mindre och eleven fick själv ta ansvar för studiernas gång, vilket oundvikligen påverkade studiernas framsteg.
Att unga idag läser så mycket mindre och många korta texter påverkar enligt henne läsförståelsen. När man flyttar över till gymnasiet ökar studietakten, och det är svårt att lära sig nya saker om de grundläggande färdigheterna inte är i ordning – det märks särskilt i läs- och matteämnen. Men även datorer och telefoner används i gymnasiet nuförtiden. Idag är de flesta skolböcker digitala, studentskrivningarna skrivs på dator och på skoltid spelar man också telefonspel som stöder studierna.
Studerandena Noomi Karkulahti, 17 år, och Satya Henttula, 19 år, tar studentexamen i vår och de upplever att de har utvecklats under gymnasietiden, bland annat vad gäller lästeknik. Nyckelorden för god utveckling är enligt dem lagarbete och små gruppstorlekar.
– Mina favoritämnen är biologi, och språken är engelska och svenska. Matematik har alltid varit utmanande för mig, men jag läser fortfarande lång matematik. Jag har satsat på alla ämnen och gjort mina hemuppgifter noggrant, säger Karkulahti.
Datorvana
Karkulahti säger att även om hon var van att använda datorer när hon började gymnasiet, var det fortfarande till en början utmanande att använda vissa räkneprogram.
Henttula gick före gymnasiet i internationella skolan i Åbo, där studiespråket var engelska. Att studiespråket ändrades till finska i gymnasiet var inget problem för henne.
– Lärarnas stöd och kvaliteten på läromedlen har varit viktigt för mig i gymnasiet. Jag trivs med att att göra skolarbete med dator och jag har inte haft några problem med att lämna bort telefonen under studierna.
– Lärarnas stöd är viktigt, men det är också kompisarnas stöd. Kompisgängets attityd till skolarbetet påverkar också hur ens egna studier framskrider, säger Karkulahti.
Vad då för gymnasieranking?
- STT:s gymnasieranking jämför medeltalen från de elever som tackat ja till en gymnasieplats med resultaten i studentskrivningarna. STT jämför de färskaste studentexamensresultaten med betygens medeltal tre år tidigare. Skolspecifika medelvärden används i variablerna.
- Granskningen omfattar 4 studentexamensresultat. Sedan våren 2022 är dessa modersmål, det långa ämne som ledde till bästa betyg och de två ämnen som ledde till näst bästa betyg. Tidigare användes betyg från 4 obligatoriska prov.
- Det skolspecifika genomsnittet av studentexamensbetygen erhålls genom att summera medeltalen av examensresultaten för examinanderna och dividera resultatet med antalet examinander. Studentexamensresultaten ändras till skolbetygsskalan genom att lägga till 3. Detta ger max 10, vilket är skolans maxbetyg.
- Resultatet av jämförelsen visar hur elevernas betyg har förändrats under gymnasietiden. Genom att enbart jämföra studentexamensresultaten skulle toppen bestå främst av gymnasieskolor dit man bara kommer in om man redan har ett högt medeltal.
- Gymnasierna har rankats sedan 2012. Paraisten lukio var bäst de små gymnasierna både på våren och på hösten 2023.
- Pargas svenska gymnasium kom på 8:e plats i samma kategori under hösten.
Källa: www.stt.fi
Tuuli Meriläinen
Kommentarer