– Det går helt okej, vi har fått det att fungera fast det är trångt, svarar Våno skolas rektor Jonas Wallin på frågan om hur Våno skolas elever och personal trivs i barackerna vid Skräbböle skola.
De nio barackmodulerna inhyser fyra klassrum, varav ett är för årskurs fem i Skräbböle skola. Dessutom finns där ett rektorskansli och ett rum för specialundervisning. Rektorskansliet fungerar också som personalens kafferum och i specialundervisningsrummet finns kopieringsmaskinen.
– Vi har inget kök, vattnet tar vi från städskrubben. De här utrymmena är precis minimi vad man behöver för att klara sig. Ändå betalar vi mer i hyra för de här barackerna än vad vi betalade i intern hyra för den gamla skolbyggnaden. Men personalen har tagit det bra, de klarar av att ge en bra undervisning trots att eleverna sitter tätt och trots att det saknas ett lärarrum, berättar Wallin.
Hanna Kolari och Jennifer Karlsson går båda i femte klass i Våno skola och de ger samma svar som rektorn på frågan om hur de trivs.
– Det är helt okej!
– Men visst var det mycket bättre i den gamla skolbyggnaden. Det finns inte så mycket att göra här på skolgården. I Våno fanns det en stor skog som vi kunde bygga kojor i, säger Kolari.
– Skolvägen är mycket längre nu, förut cyklade eller gick jag alltid till skolan. Nu åker jag buss, det tar ca 15 minuter, berättar Karlsson.
Samarbetet med Skräbböle skola har blivit tätare i och med flytten. Skolorna delar nu matsal och slöjdsal, man gör utflykter tillsammans och kan på så sätt spara på busskostnader. En gång per månad har skolorna utedag tillsammans, då de jobbar i s.k. syskongrupper. Några årskurser har gemensamma finska och engelska lektioner.
– Eleverna får mer ut av språkundervisningen när när de inte behöver vara i årskurs-sammansatta klasser, det är lättare när läraren inte behöver undervisa en annan årskurs samtidigt, så det är helt klart en av fördelarna, bedömer Wallin.
Också Kolari och Karlsson tycker att det är bra att de kan samarbeta mera med Skräbböle skolas elever.
– Men nya kompisar har vi inte fått. De flesta har gått i samma dagis eller förskola som vi, så vi vet nog vad de heter sedan tidigare. Men inte känner vi alla på samma sätt som vi känner Våno-eleverna. Det är inte så roligt alltid när man är många i en grupp och när man inte känner de andra så bra, säger Kolari.
Utrymmena i Baracken har flickorna inget att klaga på, klassrummet är ungefär lika stort som förut tycker de.
Föräldrarnas respons på skolflytten har främst varit att de tycker att det är tråkigt när skolvägen nu har blivit längre.
– Men vi har lyckats lösa de problem som uppstått, exempelvis har vi kunnat ordna taxiskjuts i stället för buss till de elever som har färjor de borde hinna till, berättar Wallin.
Högst sannolikt kommer Våno skola att också nästa läsår finnas i barackerna. Stadsfullmäktige ska vid sitt möte i maj besluta om en eventuell sammanslagning av periferiskolorna. Eftersom det beslutet fattas så sent kommer man inte att hinna göra en så stor renovering av Våno skola under sommarmånaderna att huset skulle vara klart att ta emot skolelever i augusti.
Personal och elever vid Våno skola får leva med en osäkerhet åtminstone fram till maj. Trots det måste planeringen för nästa läsår inledas inom kort. Man måste hinna få ihop läsordningar och eventuella gemensamma lektioner med Skräbböle skola.
– Det är den stor utmaningen just nu. Men inom skolvärlden tar vi alltid ett läsår i taget, det är vi vana med, konstaterar Wallin.
Marina Saanila
