För alla som ska planera inför framtiden skulle det underlätta om den berömda kristallkulan fanns.
Då skulle man klart och tydligt se vad som komma skall och kunna anpassa sina planer efter det.
Men nu finns det inga kristallkulor och det är också bra.
Till exempel coronaoket var tungt nog att bära också utan att någon på förhand visste om hur tungt och utdraget det skulle bli.
Men utan kristallkula måste till exempel de som ska planera stadens ekonomi för de kommande åren göra så gott de kan på basis av den information de har utan att veta hur det egentligen blir – och vid behov rätta munnen efter matsäcken.
Vid årsskiftet upphör som bekant kommunerna och städerna i sina nuvarande former att existera, då vården överförs till de nya välfärdsområdena.
Vad övergången till välfärdsområdet egentligen kommer att betyda för den enskilda kommunen – det vill säga för Pargas – är svårt att riktigt förstå, men det handlar om en stor omvälvning.
Även om Pargasborna fortsätter att söka sig till vårdcentralen precis som förut också efter nyår är förändringen för det vi i dag kallar kommun och den kommunala strukturen ändå enorm.
Pargas stad har också förberett sin nya organisation som ska träda i kraft från och med den 1 januari 2023. När vården flyttas bort blir tre sektorer kvar. De har arbetsnamnen ”fostran och utbildning”, ”livskraft och välmående” samt ”förvaltning och stödtjänster”.
Staden rättar med andra ord munnen efter matsäcken. Organisationen måste helt enkelt ses över då uppdraget förändras. Det går inte att fortsätta som tidigare.
Men vad förändringen betyder i praktiken för den enskilda anställda vid staden och för den enskilda Pargasbon är det ingen som kan säga med säkerhet.
Vården har varit en så betydelsefull del av kommunernas verksamhet och framför allt budget, så det enda som är säkert är att inget blir som förr i kommunerna efter årsskiftet.
Det behöver inte blir sämre, men det blir annorlunda jämfört med i dag.
Ett annat färskt exempel då man på ett pragmatiskt sätt anpassar sig till en förändrad verklighet är den nya Hessundsbron, som ska byggas (ÅU 5.7.2022).
Kriget i Ukraina gör att det inte går att få tag på de stora stålplattor som det var tänkt att bron skulle byggas av, till ett skäligt pris och framför allt i tid. Planerarna har blivit tvungna att tänka om helt och hållet.
Nu ska nya Hessundsbron bli en bro av betong i stället för av stål.
Det gör också att den nya brons utseende förändras. Nu ska den gå från land till land över sundet, utan några stödben i vattnet som det var tänkt från början. Samtidigt är förändringen oundviklig då omständigheterna har förändrats.
Att rätta munnen efter matsäcken är att ta sitt ansvar, även om det kan kännas drastiskt ibland.
Carina Holm
Journalist, tidigare PK-redaktör
Kommentarer