Miljön kring kyrkan ändrar

Då Pargas kyrkliga samfällighet låter fälla träd kring kyrkan i Pargas blir det en synlig förändring i stadsbilden.
Det handlar om ett långvarigt projekt som kommer att fortgå under några års tid, och de allra första stegen tas i höst.
Arkitektbyrån Saatsi där Emilia Saatsi är landskapsarkitekt och Pekka Saatsi arkitekt har haft i uppdrag att planera landskapsvården runt kyrkan.
En rad med illa medfarna ädelgranar längst ned från kyrkan i riktning mot Kyrkgropen och Kyrksundsstranden har redan tagits bort. Istället planteras där syrenbuskar.
Nu kan man till och med se Sundet glittra mellan träden, beroende på var på kyrkogården man står.
– Men ett synligare inslag i stadsbilden blir det i mitten på november då några arboriststuderande kommer hit och fäller stora träd gren för gren, berättar samfällighetens förvaltningschef Annica Forssell.
Det är en grupp blivande arborister från Livia som kommer till Pargas. Det är fritt fram för allmänheten att på tryggt avstånd se på när dessa trädspecialister kommer att ta sig an stora lönnar, granar, lindar och askar omkring kyrkan.
Arboristerna jobbar fyra dagar så de kommer ingalunda att barskrapa kyrkogården på träd.
– Även om vi under de följande åren kommer att fälla några tiotal med träd kommer det att vara lummigt och grönt kring kyrkan, säger Forssell. Men här finns stora träd vars grenar sträcker sig över kyrktaket, träd som växer för nära kyrkomuren och träd som skymmer sikten.
Målsättningen är att kyrkan mitt i byn ska synas igen. I dagsläget är Pargas kyrka väldigt inbäddad, varifrån man än betraktar den. För församlingarna har det varit viktigt att skapa insyn mot kyrkan speciellt från två riktningar, dels från Kyrkbron och dels från Kyrkgropen, det vill säga den del av Kyrksundet som finns intill stadsdelen Kyrksundsstranden.
Ser man på fotografier från 1950-60-talets Pargas är kyrkans omgivning helt annan och den medeltida vackra kyrkobyggnaden tronar upp sig på sin kulle. Då var inte kyrkogården alls så stor som nu, då den är sex hektar.
– Utvidgningsbehov finns inte mer, i dagens läge är det nämligen omkring 70 procent som låter kremera sig, säger gravbyråföreståndaren Aini Rainio.
I takt med att kyrkogården vuxit till ytan under de senaste decennierna har den också blivit en allt grönare omgivning för kyrkan, lummigare än vad det någonsin var planerat.
– En stor del av träden har aldrig planterats med avsikt, de har bara vuxit sig stora. Nu har vi en plan för vilka träd som ska finnas och var. I takt med att större träd fälls ska också planteringar att göras.
På 1800-talet fanns det ännu inte träd på våra kyrkogårdar, då talade man om kyrkvallen, så där som Nagukyrkans omgivning ännu kallas. Ordet kommer från tiden då det var kyrkoherdens djur som hade rätt att beta på den vallen.
Samfälligheten har lämnat in många trädfällningslov till staden och stadsplaneringen är införstådd med planerna.
Anja Kuusisto
050 400 2352/anja.kuusisto@aumedia.fi