På paradisön Heisala produceras äppel och mjölk – ”Här är man glad om grannen lyckas”

Malin Johansson
familj på trappa till trähus
Johanssons klanen. Från vänster Matilda, Sonja, Kalle, Andreas, Magdalena och Åke.
Publicerad:

PK besökte den sju kilometer långa ön Heisala som är belägen cirka 20 kilometer söderut från Pargas centrum. Här trivs mjölkkorna och äppelträden frodas.

Efter att ha lyckats navigera rätt och undvika den omtalade grynnan utanför Rinnanbäck gård på Heisala stiger PK:s reporter i land på ön. Den som vill ta bilen till Heisala får ta sig ut till ön med förbindelsebåten Viken från Granviks färjfäste, varifrån den trafikerar fem till sex gånger per dag. Till ön Heisala som är 600 hektar till ytan eller sju kilometer lång, hör också holmarna Ängsholm, Ramsholm och Verkholm.

I det gula huset som är beläget mittemot den gamla Heisalaladugården bor Åke (75) och Magdalena Johansson (73). De hälsar PK:s reporter välkommen med nybakad blåbärspaj och kaffe på verandan, som har en hisnande vacker utsikt över havet. Runt bordet har också samlats Åkes och Magdalenas son Andreas Johansson och hans fru Sonja Ek-Johansson tillsammans med barnen Kalle (12) och Matilda (10).

– Jag är äldst i byn, säger Åke.

Malin Johansson
Kor i ladugård.
Nyfikna kor. På Rinnanbäck gård på Heisala finns 120 mjölkkor.

16 personer bor året om på ön

Det var Åkes mor Irja Johansson som år 1921 kom till Heisala från Rimito. Magdalena är uppvuxen på grannholmen Sorpo och hon säger skämtsamt att Åke inte behövde ro långt bort från Heisala för att träffa henne. År 1976 började Åke och Magdalena som bönder på Heisala och hade då 12-13 mjölkkor. 45 år senare tog sonen Andreas över gården tillsammans med frun Sonja, som kommer från Pernå.

– Jag tog med mig mina nio kor och geten Trixy då jag flyttade till Heisala, säger Sonja och berättar att hon idag dessutom firar 18 år som bonde.

På Heisala bor det idag 16 personer året om, medan antalet flerdubblas under somrarna. Under åren 1923 -1963 fanns det en folkskola på Heisala dit även barn kom från de närliggande holmarna.

gamma skolbyggnad
Heisala folkskola. Bilden är från 1930-talet.

Magdalena berättar att byggnaden förmodligen, liksom hela Heisala, någon gång i tiderna har hört till köpmanssläkten Wiklund. Andreas och Sonja köpte den gamla skolan år 2012 och hyr för tillfället ut den. På Heisala har det också alltid funnits aktiva marthor som bland annat förr ordnade julfester i den gamla skolan. Ett jaktlag och ett väglag finns det också.

Även om Åke och Magdalena idag är pensionärer fungerar de båda två som viktiga stöttepelare i vardagen för Andreas och Sonja.

– Jag fungerar som traktorkusk, säger Åke och Magdalena inflikar att hon står för markservicen.

Varannan dag kommer mjölkbilen

Att det behövs hjälpande händer förstår man då det idag finns 120 mjölkkor på gården, sammanlagt omkring 170 djur då man räknar med ungdjuren. Varannan dag kommer mjölkbilen till Heisala och kalvbilen kommer med två-tre veckors mellanrum för att föra tjurkalvar till fastlandet för uppfödning. I året har man cirka 130 kalvningar. Gräsfodret odlar man själva och Andreas uppskattar att det blir cirka 2000 balar i året.

– Med 20 års mellanrum har djuren fördubblats säger Andreas och pekar mot den nya ladugården som stod klar år 2019.

Gården fungerar idag som ett företag som förutom de dagliga sysslorna, kräver en hel del administrativt arbete med allt från planering till budgetering och fakturering. En stor del av det jobbet sköter man själva. En vanlig vardagsmorgon ringer klockan vid sex och efter att barnen åkt iväg med Viken till skolan är det dags att ta itu med utfodring.

– Jag börjar med att putsa bås och kolla att alla kor har mjölkat. Vi är klara med morgonsysslorna vid 10-11-tiden, sedan blir det kontorsarbete, säger Sonja.

Efter kontorsarbetet fortsätter arbetet i ladugården eller ute på fältet.

– Det har varit en sommar då vi har balat och balat och balat, suckar Andreas.

Men trots att livet på gården innebär hårt arbete och få lediga stunder, skulle ingen av dem som sitter runt bordet byta ut livet på ön mot ett bekvämare liv i centrum.

– Jag far nog inte härifrån förrän någon tvingar mig, säger Magdalena och blir tårögd då hon förklarar hur fint det känns att se Andreas och Sonja fortsätta arbetet på gården.

Från fönstret kan Magdalena se sitt barndomshem. Sonja säger att hon uppskattar att få vara i lugn och ro på ön och leva tätt intill naturen.

– Det bästa är nog korna, säger Matilda.

– Att köra traktor, säger Kalle utan att tveka.

Viken underlättade vardagen

En viktig samlingsplats på Heisala är hamnen för förbindelsebåten Viken. Där har Heisalaborna tid att prata med varandra medan man väntar på att ta sig till fastlandet. Magdalena säger att många inte förstår hur de kan vara på Malmen redan klockan åtta på morgonen ”Hur har ni kommit till Malmen, är ni redan här?”, säger många förvånat.

År 1987 började Viken trafikera till Heisala.

– Då förändrades livet för oss här, säger Åke.

– Utan Viken skulle vi inte ha varit kvar här, den kom i grevens tid påpekar Andreas.

Malin Johansson
Äppelträd på åker
Stora äppelodlingar. Toni Rahkonen uppskattar att han har cirka 30 000-40 000 äppelträd på Heisala.

Stor produktion av äppel

Då man fortsätter cirka en och en halv kilometer längre fram med Heisalavägen från Rinnanbäck gård uppenbarar sig stora äppelfält. Här hittar man Toni Rahkonens 14 hektar stora äppelgård som han tog över av sin far Lassi Rahkonen år 2010. Det var en gång i tiden Tonis farfars far Hugo Rahkonen som köpte gården på Heisala omkring slutet av 1920-talet. Hugo själv odlade inget, utan det var först Tonis farfar Kalevi Rahkonen som på 1930-talet började med en småskalig äppelodling.

– Jag började egentligen som mjölkboende, berättar Toni.

"Det finns inget bättre än Heisala"

Idag har han 7-8 fastanställda på sin gård och då äpplena ska plockas på hösten kan totala antalet anställda uppgå till 30 arbetare som mest. Toni uppskattar att han har cirka 30 000-40 000 äppelträd på Heisala och 20-30 olika sorters äppel. Inte heller han kan tänka sig att bo någon annanstans än på Heisala.

– Det finns inget bättre än Heisala, det är en jättevacker plats och här rör sig inte så mycket folk.

Grannsämjan är det inte heller något att klaga på.

– Här är man glad om grannen lyckas, säger Toni.

På Ramsholm hittar man släkten Holmberg

Till Heisala hör också den cirka 20 hektar stora holmen Ramsholm. Här har släkten Holmberg funnits sedan år 1901 då sjömannen Emil Holmberg köpte hela Ramsholmen med omkringliggande holmar. Emil gifte sig med Olivia som var hemma från Högland. Idag är det Rabbe Holmberg som äger det ca 2,4 ha stora gårdscentret Ramsgård som har tog över efter föräldrarna Kaj och Runa Holmberg år 2000. Till fastigheten hör 11 olika byggnader, vilket gör att det alltid finns gott om arbete säger Rabbe som är skriven här ute och tillbringar så mycket tid som möjligt på Ramsgård, tillsammans med särbon Anne Rönnlund.

Rabbe uppskattar lugnet och närheten till naturen och de fina möjligheterna till både jakt och fiske.

– Det är världens bästa plats och människorna är trevliga här, säger Rabbe.

Reporter/Toimittaja - Pargas Kungörelser/Paraisten Kuulutukset
Publicerad: