Ett tätare bebyggt centrum hänger förstås på detaljplaneringen, som enligt visionen borde göras upp så att staden planerar alla tänkbara områden i centrum till antingen bostads- eller affärshustomter. Staden borde aktivt locka både nuvarande fastighetsägare på Malmen samt nya att bygga eller förädla sina fastigheter – och bland annat borde lägenheter marknadsföras som ett alternativ till sommarstuga.
– Är det inte så det fungerar i Hangö till exempel, frågar Folke Pahlman sig.
Pro Malm
- Arbetsgrupp tillsatt av staden.
- Inledde sitt arbete i juni 2013 och avslutade det i januari 2016.
- Har bestått av en grupp på sex personer som fungerat som ett slags bollplank.
- Arbetet med att utveckla Malmen fortsätter inom ramen för interna arrangemang inom Pargas stad.
Den förbättrade tillgängligheten lyfts fram som en viktig del, inte minst som en reservförbindelse på land som också lokalbefolkning och industrier kan ha nytta av. Till sjöss anser gruppen att Kyrksundet borde öppnas så att det blir farbart för dagens och framtidens båtar. Bredare, djupare och med brokonstruktioner som möjliggör båttrafik på ett helt annat sätt än i dagens läge.
Den alternativa vägrutten, också kallad Kummelvägen, kunde i princip sträcka sig ända från Helsingfors till Åland och binds samman med färjor och förbindelsebåtar där det inte är aktuellt med broar eller annan fast väg.
Två nya videoklipp har lanserats på webbsajten www.nyapargas.fi, där man nu också kan se presentationer av Kummelvägen-projektet samt gruvan som sevärdhet.
– Idéer kan också ge ringar på vattnet, någon annan kanske kommer med samma eller liknande idé någon gång senare. Vi tar nog tacksamt emot alla förslag och tankar, säger planläggningschef Heidi Saaristo-Levin som blir den som nu tar över det huvudsakliga ansvaret för centrumplaneringen.
Förverkligade Pro Malm-initiativ:
- Motionsbanan Brorundan
- Jippon på Köpmansgatan
- Hamntorg i gästhamnen
- Webbsidan www.nyapargas.fi
- Malmen uppsnyggad
- Sundets 80-årsjubileum
- Centrumskylt längs
- Skärgårdsvägen
Som lockbeten ger Pro Malm förslag på både små och större attraktioner: från blomsterplanteringar och en allmän toalett till en grundrenoverad gästhamn, ny gästhamn, äventyrsgolfbana, temapark och en klart mer turistisk marknadsföring av gruvan som sevärdhet.
Marknadsföringen till både turister och potentiella inflyttare borde ses över och uppdateras.
– Visionerna är långsiktiga, det handlar i det här skedet först och främst om attityder och vilja och våga. Att det inte finns pengar att förverkliga allt just nu är ett faktum, men vi får hoppas att det någon gång finns pengar, säger Folke Pahlman.
– För mig gällde det att kasta fram idéer som gruppen kanske sedan sköt ner, men nu hinner ingen fundera lika mycket på de här sakerna, menar Pahlman.
– Gruppen med representanter från staden, näringslivet och vanliga pargasbor var ett bra dream team, man hörde alla synpunkter på en gång och kunde slänga fram idéer och få direkt feedback. Det var hela gruppens största värde. Nu blir de en utmaning för oss som tjänstemän hur vi ska hitta ett liknande forum, säger Saaristo-Levin.
Initiativ på gång för tillfället (tidtabell):
- Familjepark, äventyrsgolf i Centralparken (planering sedan våren 2015)
- Waterfront-skylt längs Kalkvägen (våren 2016)
- Gästhamnen omstruktureras (planeringsanslag 2016, förverkligas 2018)
- Kalkstrandsbadet, utesimstadion (ingår i gästhamnsprojektet)
- Tätare boende på Malmen (stadens spetshandling 2016-)
- Befolkningsskyddet omvandlas till parkeringshus (företagare ointresserade, boare tillfrågas)
- Ny stormarknad i Norra centrum (staden förhandlar)
- Gästhamn vid Solliden camping (företagaren driver frågan vidare)
- Ljusshow vid Kalkverket (Nordkalk)
Det att stadsfullmäktige i samband med budgetbehandlingen tagit fram spetshandlingar där centrumutvecklingen finns med, garanterar att staden inte slänger handskarna i disken i den här frågan.
– Pro Malm har gjort ett bra arbete och nu är det på mitt bord att samla ihop ett nytt gäng. Centrumutvecklingen är en av de viktigaste spetshandlingarna, men det sker inte över en natt eller ens på ett par år, utan det handlar om långsiktiga utvecklingsprojekt, påminner Saaristo-Levin.
Pahlman är mest nöjd med att han fått folk att både öppna ögonen och att ändra åsikt.
– Jag tycker att vi har lyckats så frön. Redan innan vi hade börjat var det tänkt att det här är en process, inte bara ett projekt. Processen ska fortgå hela tiden, trots att det här blev ett projekt för min del. Jag tycker mig ha märkt en positivare attityd överlag bland invånare och att det finns ett slags go-anda nu, säger Pahlman.
Realismen bakom visionerna då, hur är det med den?
– Jag anser att alla våra visioner är genomförbara, men man behöver ju inte göra allt på en gång. Vill man öppna sundet så kan man ta 50 meter i gången. Sist och slutligen handlar allting i grund och botten om pengar – och det finns pengar att få, det gäller bara att kunna dra i de rätta snörena, säger Pahlman och syftar på den EU-finansiering som finns tillgänglig för den som vågar och kan ansöka.
Samtidigt gäller det att tänka i stora linjer samtidigt som man gör små punktinsatser. Cykelleder och promenadstråk borde planeras först, annars riskerar man att det blir ett lapptäcke av alltihop.
Bland de idéer som för tillfället är under arbete är det i princip tre stycken som inom kort kommer att se dagsljuset.
– Det första riktigt konkreta är en enkät som kommer att lanseras under våren på webben. Det handlar om en Harava-enkät i stil med den som år 2014 testades i samband med tv-programmet Ett nytt Pargas. Den nya enkäten behandlar främst centralparken men också övriga centrum. Det är meningen att man ska få pricka in på en karta ställen där man upplever att det finns problem. Dessutom blir det några omröstningar, säger Saaristo-Levin.
Förutom enkäten går planeringen av centralparken vidare och detaljplanen för centrumområdet ska gås igenom.
– Vi har för tillfället outnyttjad byggrätt och kommer att gå igenom tomt för tomt för att se var det finns möjligheter att förtäta inom ramen för den gällande detaljplanen. De här tre sakerna kommer att både synas och väcka diskussion, vet hon.
Öppna idéer eller sådana som förverkligas på längre sikt:
- Malmens fasader i färg
- Sundbåt för sightseeing
- Blomsterhallen rivs, plats för nytt torg
- Sightseeingtåg för turister
- Kummelvägen
- Sundet muddras för båttrafik
- Gruvan blir stort äventyrscenter
Vilka orter har enligt er lyckats bra med motsvarande saker?
– Nagu. Man behöver inte egentligen titta desto längre bort, säger Saaristo-Levin.
– Jag har själv sneglat mera mot Sverige, där Trosa är ett exempel på en liten ort med ett sund igenom staden som lyckats, säger Pahlman.
Båda tycker trots det att man i Pargas har lyckats rätt bra med att hålla ihop centrum till skillnad från många andra städer.
– Visst händer det misstag ibland, men sådana råkar man alltid ut för. Här är man beredd att se helheter och vilka konsekvenser saker och ting kan få, säger Saaristo-Levin som hoppas att någon nappar på tanken om Pro Malmen i föreningsform.
– Det finns ju Pro Korpo och Pro Nagu, men inget Pro Pargas eller Pro Malmen, påpekar hon.
Mikael Heinrichs
050 306 2004/mikael.heinrichs@aumedia.fi
