Keramikern, konstnären och journalisten Aras Jarjis lättade på bopålarna och flyttade till Pargas. Nu är han bland annat aktuell med flera konstkurser vid arbis.
Italienaren Jarjis, med rötter i Kurdistan, är nyinflyttad Pargasbo och kan mycket väl bli bekant för medborgarinstitutets aktiva. Han kommer nämligen under hösten att dra kurser i kakeltillverkning, pastellmålning och illustration i Pargas, Nagu och Korpo. Dessutom håller han en videokurs i Åbo och en pastellmålningskurs i Helsingfors, där han bodde i över 15 års tid innan flytten till Pargas.
Jarjis har studerat måleri, keramik och grafik vid konstinstitutet och konstakademin i Perugia i Italien och arbetat bland annat som tecknare, AD och videojournalist både i Italien och senare vid Hufvudstadsbladet. I samband med KSF Medias samarbetsförhandlingar förra hösten blev han dock arbetslös.
– Det var ett hårt slag och kändes tungt att för första gången någonsin bli arbetslös. Det gällde helt enkelt att börja på nytt från noll med en positiv attityd. Bland annat blev det att göra en del grafisk design för Kim Wahlroos och Nya Östis och jag tecknar på frivillig basis illustrationer till ledarkrönikan i tidningen, berättar Jarjis.
Arbetet och hobbyn har hela tiden gått hand i hand för Aras Jarjis.
– Medan jag studerade konst hade jag tidningsbranschen som en hobby och fotograferade bland annat en hel del för tidningar i trakten, såsom Il Corriere dell’Umbria. Senare blev tidningsjobbet mitt huvudsakliga yrke med fotografering, redigering och layout som arbetsområde medan konsten blev en kär hobby. Nu har det svängt igen, skrattar Aras Jarjis.
Efter flytten till Finland år 1997 gick det bara ett par månader innan Jarjis hade sitt första jobb som lärare vid Sveps, officiellt Svenska produktionsskolan, som är en ungdomsverkstad i Helsingfors.
– Rätt fort blev det sedan Hbl, där jag till en början fungerade som tecknare och fotograf, senare bildbehandlare och videofilmare. Under hela den tiden hade jag flera utställningar både i Helsingfors och på andra håll i Nyland, säger Jarjis.
I dag är barnen vuxna och bor kvar i Helsingfors medan Aras själv valde att flytta ut till landsbygdens ro, som han själv säger det, i Lenholm i Pargas.
– Jag älskar livet här ute, här finns precis allt man kan önska sig, säger Jarjis som själv vuxit upp på den italienska landsbygden.
Staden Senigallia, cirka 80 kilometer söder om Rimini och 25 kilometer norr om Ancona vid Adriatiska havet är hans hemort.
– Det jag framför allt älskar med skärgården är alla historier och berättelser om livet och den mångsidiga kulturhistorian, säger han.
Han talar svenska, men däremot inte finska. Möjligheten att klara sig uteslutande på svenska är också något han uppskattar med Pargas. Så småningom har han också lärt sig var man hittar allt smått och gott han kan tänkas behöva i sitt konstutövande.
– Och människorna här är så trevliga och avslappnade.
Keramikern inom honom uppskattar också den lätt rödskiftande leran som hittas bland annat just i Lenholmstrakten. Den är särskilt tacksam att bränna, eftersom den egentligen inte behöver skild glasyr alls.
Sin första egna bränningsugn skaffade han 2004. För tillfället jobbar han med sin keramik och konst i en egen bod på gården. Boden härstammar från 1700-talet och är ursprungligen från Viljakkala i Birkaland.
Det är också hans mångsidiga bakgrund inom både konsten och tidningsbranschen, framför allt med fokus på det grafiska och estetiska, som ligger bakom alla de arbiskurser han nu i höst kommer att hålla.
– I Åbo håller jag en kurs i videofilmande med fokus framför allt på vad man kan göra för att förbättra till exempel videoinspelningar gjorda med mobilen eller hur man kan redigera ihop en kortfilm, berättar han.
Kursen där man tillverkar sina egna inredningskakel ordnas i Pargas på Norrgårds konstklinik liksom illustrationskursen.
– Vi kommer att gå igenom olika sorters texter och söka efter nyckelord och sedan tillsammans illustrera texten, berättar han.
”Hem” till Italien reser Jarjis en till två gånger om året. Då tillbringar han tiden i ett hus byggt på 1300-talet som han fortfarande äger där.
– Åt ena hållet är utsikten ut över havet, åt andra hållet ser man Apenninerna. Man behöver inte ens luftkonditionering då det är över 35 grader varmt, brisen från bergen är sval, intygar mannen som av den italienska staten år 2006 tilldelats solidaritetens stjärnorden i 3:e klass för sina insatser inom konstens område.
Det är en orden som kan tilldelas utlandsstationerade eller utlänningar som gjort en särskild insats för återuppbyggandet av Italien efter andra världskriget. Orden reformerades år 2011 till italienska stjärnorden och fokus ligger numera på bevarandet och främjandet av den italienska prestigen i utlandet.
Mikael Heinrichs
050 306 2004/mikael.heinrichs@fabsy.fi
