Rubba inte mina cirklar

Mikael Heinrichs.
Mikael Heinrichs.
Röda dagar. Rutiner. Inrutade mönster. För vissa av oss, mig själv medräknat, som vant sig att leva och arbeta enligt en viss rytm, ett visst inrutat mönster, är det här med röda dagar i kalendern allt annat än angenämt rent yrkesmässigt. Må vara att det utgör ett välkommet avbrott, men visst är det jobbigt att inte få tag på folk och att inte kunna planera som vanligt.
Rubba inte mina cirklar, heter det visst. Oväntat nog är jag mer av ett vanedjur än jag någonsin kunnat tänka mig. I vissa sammanhang känns det som att det bästa som kan tänkas hända är att man sliter sig loss från de invanda mönstren och gör någonting helt annorlunda än vad man är van vid. Bara för att stunden senare igen längta tillbaka till det trygga, det som alltid varit och det man med hundraprocentig säkerhet vet att man kan och behärskar. Det man har kontroll över. Låter ju inte så hälsosamt alla gånger.

Alla behöver vi vår snuttefilt då och då. Låt julen vara det för dem av oss som vill det. Vi hinner leva i vardagen under största delen av året ändå.

Trots att jag ofta försöker inbilla mig att det är både bra och välkommet med omväxling, är det bara att krypa till korset. Få saker gör mig lika irriterad som avsaknaden av rutiner. Jag vill ha min morgontidning, jag vill i god tid veta när det och det mötet hålls och när jag skall infinna mig på ett visst ställe.
Med det sagt är det minst lika jobbigt då någonting går fullständigt i slentrian och man kör på med autopiloten påslagen. Utmaningar behövs också i livet, men att ha någonting tryggt att falla tillbaka till ger en tröst. Det är sådant man behöver ibland.
Julen är utan tvekan en traditionernas högtid. Alla har vi våra vanor och rutiner som hör julen till. Det ska vara skinka eller kalkon, man ska besöka kyrkan, se på julfredens utlysning i Åbo och ha precis den där vissa sortens choklad, glögg eller godis. Kalle Ankas jul ska stå på i tv:n, oberoende om man kan alla snuttar utantill förutom den där ena nya för i år. Annars blir det inte jul på riktigt.
Men visst, man kan också skapa nya traditioner. Det behövs också ibland. Trots att det är skönast med rutiner och gamla mönster ibland. Alla behöver vi vår snuttefilt då och då. Låt julen vara det för dem av oss som vill det. Vi hinner leva i vardagen under största delen av året ändå.
Mikael Heinrichs
050 306 2004/mikael.heinrichs@aumedia.fi