I Skärgårdsstallet i Pargas ordnas det roliga ridläger för barn och unga om somrarna.
Pia Kulla, som driver stallet tillsammans med Björn Holmberg, berättar att de brukar ordna fem till åtta ridläger under sommaren. På ett läger ryms det ungefär åtta deltagare, men på eftermiddagslägren för nybörjare kan tio till tolv vara med. Lägren brukar vara populära.
– I sommar var de fullbokade allihop, berättar Kulla.
Kulla berättar att de har läger som passar ryttare av flera olika nivåer. Det finns läger för nybörjare, de som redan kan skritta och trava självständigt, men också läger för ryttare som rider självständigt i alla gångarter.
– Vi ordnar också familjeläger, säger Kulla.
På familjelägren kan barnen delta tillsammans med en förälder. Kulla berättar att det ofta varit mammor som ridit senast för ungefär tjugo år sedan som kommer med sina barn, eller tvärtom, så att barnet som rider aktivt tar med sig sin förälder som aldrig ridit förut.
– Vi har också haft många pappor med på lägren, berättar Kulla.
På familjelägren får barnen och föräldrarna kvalitetstid tillsammans, och programmet skräddarsys enligt deltagarnas kunskaper. På lägren finns det alltid två ridlärare, och grupperna delas in i nybörjare och mer erfarna ryttare.
Nästa sommar planerar Skärgårdsstallet att ha ett liknande upplägg för ridlägren som i år. Mer information om dem kommer på stallets sociala medier.
– Det lönar sig att vara ute i tid om man vill säkra sin plats, berättar Kulla då många av platserna redan går åt vid Black Friday och juletider.
På Skärgårdsstallet finns det 20 hästar. De har allt från små Shetlandsponnyer, som passar de minsta ryttarna, till stora hästar, så att det finns något för alla. Lägerdeltagarna har fått varsin lägerhäst att sköta om, men det betyder ändå inte att man rider bara en häst under lägret, utan deltagarna får rida flera olika.
Kulla fungerar som huvudridlärare på lägren, men med finns också alltid en assisterande ridlärare, bland annat Julia Nylund och Ida Metsämäki som hjälper till där det behövs, till exempel på terrängritter.
På ridlägret som PK besökte var det åtta deltagare i åldern 11–13 år. Alla förutom en deltagare hade varit minst två somrar på läger hos Skärgårdsstallet, men det fanns vissa som till och med hade varit fem somrar.
Kulla berättar att de inte bara tränar på att rida på lägren, utan också på markhantering med hästarna.
– Deltagarna får lära sig om hästarnas kroppsspråk, berättar Kulla.
Under lägret hade deltagarna fått lära sig mer om tygelteknik, och hur bettet känns för hästen. De hade fått testa på det i par, så att den ena höll i bettet, medan den andra hade tyglarna. På det här viset fick de en känsla för hur olika tygeltag känns i hästens mun då man rider.
Deltagarna hade också fått komma med förslag på vad de ville göra, så det hade blivit mycket terrängritter och hoppning, enligt deras önskemål.
Ellen Nordman, Amina Kahie, Elvi Koski, Lotta Hauspie och Carolyn Muurinen, berättar att de fått rida mycket på lägret och fått lära sig mer om hur man ska sköta hästarna.
– Det roligaste var att rida i terräng, berättar de.
Inga Alhoke, Melanie Rostedt och Lilli Lappalainen intygar att terrängritterna varit roligast och tillägger att det också varit roligt att ha en skötponny och träffa vänner. De berättar att det var intressant att lära sig om tygelhanteringen.
– Det har varit jätteroligt att vara här, säger de.
Medan PK var på besök blev det dags för lägeravslutning, där deltagarna blev uppdelade i två lag och fick tävla mot varandra. Lagen hade varsin ponny, Pamina och Taaler. De fick bland annat tävla i vattenslalom, vilket innebar att man skulle fara slalom parvis, med en på hästryggen och en på marken, till en vattenhink på andra sidan planen. Där skulle man byta ryttare, och fylla en mugg med vatten. Sedan skulle man rida tillbaka och undvika att spilla vattnet. Efter den första grenen, var det dags för gammal hederlig slalom. Även då blev tävlingen mycket jämn.
Linn Turkki
Kommentarer