– Vi brukar oftast vara här från 12–13 -tiden ända fram till nio på kvällen, säger Tom Toivo och Walter Leandersson.
– Ibland far vi hem och äter emellanåt, men annars brukar vi hänga här varje dag vi kan, säger Alexander Turunen.
Killarna mekar med sina scooters och det ligger en och annan reservdel utspridd på kantmuren. Stämningen är lugn och killarna har till och med tid att snacka med den överåriga redaktören.
– Det är lugnt. Vi brukar träffa kompisar här och lyssnar ibland på musik och sånt, säger de.
Ingen stress. Allt verkar frid och fröjd med andra ord. Lugnt är det också i parkour-parken invid, där ställningarna får vara i fred åtminstone under den stund som redaktören vistas där.
För det mesta är det bekanta som träffas vid skejtparken och någon desto större trängsel talar inte de här killarna i alla fall om. De är alla nöjda med parken och tycker den är lyckad – men en liten sak tycker de att man ännu kunde förbättra.
– Den är riktigt bra, men det enda som egentligen är dåligt är att det bara är jord runtomkring. Det är många som hoppar upp på ramperna i bortre ändan och åker man sedan ner bakom så är det bara jord där, det kunde man säkert bättra på, säger Tom Toivo.
Han får medhåll av kompisarna. Enligt dem är det för det mesta 11–13-åringar som brukar skejta och scoota regelbundet i parken.
– Vi ordnar ibland också egna tävlingar, berättar killarna.
På andra sidan sitter tre finskspråkiga killar och tar det lugnt på bänken. Musiken från smarttelefonerna spelas ur de medhavda bluetooth-högtalarna och snacket går. De ser först litet oroliga ut då redaktören stegar fram, men tycker det är ok att snacka en liten stund.
– Jag brukar komma hit då jag är i Pargas och hälsar på hos farsan, annars bor jag i Nådendal, berättar Eetu Rinne.
Enligt Lahti var skejtparken ännu mer populär då den var alldeles ny. På den tiden kunde här ofta vara ungdomar ända från Åbo som kom för att kolla in nyheten, men på senare tid har intresset kanske avtagit litet.
– Vi brukar komma hit kanske ett par gånger i veckan ungefär, det beror litet på, säger Alexi Eklund.
– Det är sällan trängsel nuförtiden, men helt bra med folk nog, säger killarna.
Redaktören lämnar ungdomarna i den stekande hettan och söker sig mot bilen, där vattenflaskan blev kvar. Det gäller att hålla koll på vätskebalansen i värmen. Hoppas ungdomarna också gör det.
Mikael Heinrichs
050 306 2004/mikael.heinrichs@aumedia.fi
