Fågelmatning är terapeutiskt. Det är trevligt att följa med fåglar och ekorrar och det känns bra att hjälpa. Men är det alltid problemfritt att mata dem? Finns det situationer då det gör mer skada än nytta?
Om den mat som erbjuds inte lämpar sig för djur är följderna förstås negativa. Till fåglar ska man till exempel inte ge bröd eller våta frön som kan mögla i automaten. Det är bra att erbjuda mångsidig mat, så att man inte bara gynnar vissa arter.
Alla äter till exempel inte skalade solrosfrön eller jordnötter. Dessutom är det bra att bara sätta ut mat då den verkligen behövs. Till exempel så lönar det sig inte att mata mesar med frön mitt i sommaren eftersom de spindlar som är aktiva på sommaren är viktig föda för att ungarnas hjärnor ska utvecklas. Om frön finns lättillgängliga flyger modern hellre efter dem och ungarna får inte de delikata spindelproteinerna.
Då fåglarna samlas kring fågelbordet kan det locka till sig objudna gäster, som katter eller gnagare. Man kan placera ut matningsautomaterna så att det blir svårare för katter, men den bästa lösningen är att hålla keldjuren i koppel då de rastas.
Gnagare, som råttor, kan man undvika genom att regelbundet plocka upp de frön som faller på marken.
Ibland kan matpausen avbrytas av en attack från en hök eller uggla. Det är dramatiskt, men hör till naturens gång och är något man får se väldigt sällan, eftersom man inte alltid kan stå vid fönstret med kikaren i högsta hugg.
För oss är människor ser fåglarnas förehavanden ut som ett trevligt hoppande från gren till gren. I själva verket handlar det alltid om överlevnad i naturen. Det gäller att hitta mat och kunna gömma sig så fort som möjligt.
I bästa fall kan fågelmatning vara till stor hjälp eftersom vintern försvagar fåglarnas näringsanskaffningsmöjligheter betydligt.
Tack vare fågelmatningen överlever fler fåglar vintern. I Europa har 600 miljoner fåglar försvunnit på 40 år. Det betyder ungefär var sjätte fågel. Vid vintermatningen ser man också väldigt konkret hur arter från gamla skogar minskar år för år, eftersom arternas livsrum, boplatser och näring har minskat bland annat på grund av de förändringar som har skett i skogsmiljön.
Viljan att skydda naturen kommer ofta från förståelse. Ju mer vi lär oss om organismerna och deras förhållande till varandra, desto mer vill vi skydda naturens mångfald och de svagaste länkarna i kedjan.
Jag tittar ut genom ett annat fönster och ser hur framtidens hopp tar sina första skär på skridskorna på Skräbäs plan. Jag funderar på vilka naturupplevelser de erbjuds och på hur de lär sig att förstå och uppskatta naturen och dess mångfald.
Nuförtiden är det modernt att vara miljömedveten bland unga vuxna. Under pandemin har vistelser i naturen ökat betydligt.
Jag är optimist och tror att den här trenden kommer att fortsätta och att en ökad förståelse på sikt har en positiv effekt på natur och miljö.
Tips för bra fågelmatning finns bland annat på BirdLife Finlands webbsidor.
Jaakko Lento
Styrelsemedlem i Pargas naturskyddsförening, bosatt i Skräbböle sedan åtta år tillbaka.
Översättning: Carina Holm
Kommentarer