Väder och klimat har varit mycket på tapeten senaste tiden. Väder och klimat är inte samma sak, men klimatet påverkar vädret och vädret påverkar mitt arbete som bonde.
Då man jobbar i och med naturen har vädret stor betydelse. Ibland måste man exempelvis färdigställa ett arbete före det regnar eller vänta med något annat tills det har regnat. Väderprognoser är således viktiga.
För några generationer sedan var människorna säkert bättre på att tolka tecknen i naturen för hur vädret skulle bli de följande dagarna. Vissa metoder bättre än andra, till exempel flyger svalorna lägre för att fånga insekter inför ett lågtryck som kan betyda regn, däremot tror jag inte rönnen vet då den lägger bär hurudan vintern ska bli.
Med tiden har hjälpmedlen blivit bättre, så som barometern. Väderprognoserna från meteorologiska stationer har sedan en längre tid dock fungerat som huvudsakligt hjälpmedel då man som bonde planerar sina arbeten.
Under min uppväxt som barn vill jag minnas att det kom en femdygnsrapport i radion ungefär lunchtid och då skulle det minsann vara tyst i bordet, för prognosen lyssnade man på under stor koncentration.
I teve var en del meteorologer nästan kändisar, och bäst av alla var Sveriges John Pohlman. Hans prognoser var i regel bättre jämfört med de inhemska.
Förr var prognoserna ofta indelade så att de representera i stort sett norra och södra eller östra och västra delarna av landet. I nåt skede kom det en servicetelefon dit man kunde ringa och få en specifik väderprognos för Åboland inklusive en del tips och nyheter kring odlande.
En så specifik prognos för bara Åboland var ett stort steg och man kunde ju ostört ringa dit utan att resten av familjen behövde tystas.
En intressant detalj som delvis lever kvar är att många säger att ”dom lovar/lovade” sånt och sånt väder, vilket ju per definition är fel för de lovar ju faktiskt inte, utan förutspår.
Ändå har jag själv kommit på mej att vara grymt besviken då ”utlovat” väder inte kommer, trots att man borde veta att väderprognosen som sträcker sej tio dagar framåt inte alltid kan stämma till hundra procent.
I modern tid har prognoserna blivit en normal del av min smarttelefon. Jag har en handfull applikationer som enligt min telefons skärmtidsuppföljning är näst mest använda efter några some-appar. Dessa nya väderappar kan ge korta och långa prognoser specifikt för vissa byar eller öar i skärgården.
Men det utökade utbudet av prognoser och appar har nästan utvecklat ett beroende hos mej att jämt följa med hur prognoserna utvecklar sej beroende på när under dagen de uppdateras. Därtill kommer alla regnradar och blixtspårare med vars hjälp jag kan följa med vart regnet drar sej och om det regnat mer eller mindre på Kimito, för lite harm är också harm.
Nu finns det dessutom en sannolikhetsprocent för hur sannolik prognosen överhuvudtaget är samt till och med alternativa scenarier för hur vädret ska vara om det inte blir enligt den sannolikaste modellen.
Ibland blir man dock så trött på prognoserna att man ändå kapar gräset och bara blir hederligt besviken då det regnar på det nästa torra höet. Det måste ju finnas foder åt kvigorna också.
Antte Johansson
Heisalabonde
Kommentarer